Sidor ...

måndag 25 februari 2013

24 februari 2013. Söndag. Jajpur – Bhadrak (Orissa).

24 februari 2013. Söndag. Jajpur – Bhadrak (Orissa).

För nytillkomna läsare är vi i Indien och cyklar. Vår rutt går från Chennai till Kolkata. Vi tror att km-mätaren kommer att sluta någonstans mellan 1900 – 2000 km. Denna morgon står den på 1602 km. Vi har det väldigt gott. Vi trivs med vår färd. Vi lär oss väldigt mycket nytt. Och vi får lite god träning under tiden, trots att det inte går så fort när vi cyklar. Vi rör i varje fall på oss några timmar varje dag.

Sovit relativt hyfsat trors en förskräcklig hosta och snuva. Jag är riktigt förkyld. Leif har ännu klarat sig. Peppar, peppar – låt det förbli så. Jag hoppas att han slipper denna pina.

Någon har sagt att Indien är ett spirituellt land. Religionen är mycket tydlig och spelar mycket stor roll. Vi ser ingen kristendom i Orissa, men väl hinuism. Små tempel, stora temple, gudabilder, hänvisningar till tempel, mm – ser vi ofta. Templen är mycket vikiga platser för människorna här.

Kl 0712. Vi hittar ett nästan öppet kök vid bussationen och får efter en liten stund Idly och något friterat, tillsammans med med potatis- och ärtröra. Staden börjar vakna, åtminstone vid busstationen. Bussar och jeapar fylls med människor som skall till olika destinationer, någon fotograferar oss. De vill gärna synas på bild tillsammans med oss. Igår träffade vi en kille som läst om oss i tidningen, som blev mycket glad att träffa oss.

Mannen på frukostrestaurangen är fyndig när han skall ange prislappen. Han går till sin kassalåda och tar fram 40 rupier och visar oss därmed vår kostnad för vår frukost och chai. Fyndligt och fint. Alla blir glada över hans sätt att lösa språksvårigheterna (som egentligen inte finns).

Kl 0807. Utcheckade från Lodge Ambika och på väg norrut. Nöjda och glada, drar vi ut på en liten sidoväg. Den är sandig, gropig och fin – och befolkningen undrar vad vi gör där.

Kl 0927. 13 km. Dobal. Kaffe/chai i en liten by ute på landsbygden. Små vägar och finfint landskap. Det blir som vanligt en stor folksamling som gärna vill veta mer. En man med god engelska talar lugnt och länge med oss – och översätter till de övriga.

Kl 1001. 17 km. Dhamnagar. Jag gillar dessa små byar/städer, där nyfikenheten är stor och granskande. Vägen är lantlig och fin. Det är enkelt att cykla här.

Kl 1100. 26 km. Vi kommer ut till stora vägen och köper två friterade bullar, som vi tror är vegetariska men visar sig vara sötsaker (två bollar var = 8 rupier). Nyfriterade, varma och goda. Kanske skulle de ha ätits kalla, men försäljaren gjorde oss till viljes och gav oss de som var alldeles nya. Som vanligt med många åskådare.

De röda tänderna i Orissa kommer från en nöt. Den säljs – i småbitar - i varje liten kiosk och gathörn, invirad i ett grönt blad. Den tuggas uppenbart och väldigt avslöjande av många (män).Deras tänder är röda och förstörda. I Andhra Pradesh såg vi inget av detta. Där var tänderna ofta vita och fina.

Dagens jordbruksrutor består av skördade risfält och väldigt många rutor med odling av jordnötter. Ytorna sammantaget är enorma. Landskapet är platt, utan ett berg inom synhåll.

En man stannar och pratar om att han läste om oss i tidningen igår och såg oss på TV. Så, då har vi varit med på TV i Andhra Pradesh (en eller kanske två gånger) och en gång i Orissa. Synd är det ju att vi missar dessa TV-utsändningar.

Kl 1244. 39 km. Bhadrak. Incheckade (450 rupier) Hotel Swagatam, Swagat Lodge – Bhadrak. Tillräckligt bra, även om det är en ståtoa. Å andra sidan är ofta sittoaletternas toaringar demolerade, borta, fel storlek eller oerhört smutsiga. Man förundras över indiernas låga sittställning – å andra sidan är det en vana de har sedan barnsben, så de har övat sedan tidig ålder.

Vi äter meal & chapati med grönsaker & vatten (135 rupier). Mätta vandrar vi ut på stadens gator.

I staden finns många cykelrickshor och färre motorrickshor. Kanske är det kortare avstånd här, som gör att det är fler cykelrickshor. Cykel är också billigare än motordrivet, så kostnaden är lägre för alla parter. På västra sidan finns inte många av dessa, om vi nu minns rätt. När vi promenerar i staden möts vi som vanligt av många som undrar vilka vi är. En stor folksamling bildas och jag berättar på engelska. En man höjer rösten, den låter irriterad. Han vill att vi skall tala på hindi så att han förstår. Ja, det är synd att jag inte kan hindi. Det borde jag verkligen lära mig.


Kl 1812. Becksvart. Fullmåne. Det är väldigt hektiskt ute på kvällen. Mängder av människor, resenärer, full ruljans på marknaderna med köp av grönsaker med mera. Ljus, ljud, lukt och mängder av människor. Kvällen är ett spektakel. Det är ett skådespel att stå i en vältrafikerad korsning och betrakta det ordningssamma kaoset, som det ändå måste vara. En polis står i en mörk korsning och dirigerar med en lite lampa. Det ser helt omöjligt ut, men trafiken flyter utan stopp och utan olyckor. Det går inte att föreviga på bild – men är förundrande att se. Så, jag rekommenderar ett besök i en indisk stad för betraktande av det ordningssamma kaoset vid 19-tiden. Do it!

Innan vi knyter oss för denna dag äter vi chapati med en matig grönsaksröra. Gott! (Mat, vatten & kaffe = 85 rupier). Restaurangen serverar inte kaffe, men åker iväg och skaffar kaffemuggar och kaffe för att vi frågar efter det. Imponerande service. Ändå är vi ytterst urusla att lämna dricks. Jag hoppas att vi träffar "kaffe-mannen" i morgon, och att vi bättrar oss då.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar