Sidor ...

torsdag 2 februari 2012

Svenska leder - med töltande steg

Jag har årsboken från STF i min hand. Den kommer varje år i november/december med olika teman. Fokus ligger på svensk natur och kultur. De har omfattat många spännande ämnen och äventyr genom årens lopp. I år är temat  Svenska leder - på äventyr i andras spår.

2011 års bok talar om olika typer av leder, sådana som ger fler människor möjlighet att komma ut i naturen. De ger oss alla möjligheter att utforska i det lilla eller det större, nära eller långt bort och att se allt det fantastiska som finns i vår natur. Ju mer vi besöker den, desto mer kan vi upptäcka hur oerhört vackert det är och hur priviligerade vi är som har tillgång till allt detta.

Varje gång jag själv gör eller läser om vad andra gör och om våra möjligheter blir jag så glad över vår allemansrätt - och hoppas att vi alla verkligen vårdar den, utan att nyttja den utöver vad som är tänkt. Den enskilda "lilla" människan måste få vara i naturen, på ett enkelt sätt. Det är så oerhört viktigt.

I Svenska leder kan jag läsa om när Åsa Ottosson (text) och Lars Thulin (foto) töltat i Tiveden. Där är ord och bild om fina turer och fantastisk gemenskap, och där är rekommendationer om fler ridleder. Där framgår också att arrangören har ett gott och viktigt samarbete med markägarna. Det känns oerhört viktigt, tycker jag, att turarrangörer har avtal och vänliga överenskommelser utöver avtalstexten med de som äger marken och tar ett stort ansvar för att det inte uppstår någon förstörelse av de marker de använder för sina turer.  Det krävs respekt för ägandet och det krävs respekt för naturen och dess väl.

Jag minns min egen senaste tölttur. Det är ganska många år sedan nu, men taggen känns ännu. Jag åkte på en arrangerad tur i Uppsalatrakten. Kvinnan som ansvarade för turen var oerhört speciell. Hon skällde på mig med hårda ord, när hon ansåg att jag misslyckades med hanteringen av hästen, som ovan ryttare. Jag minns obehaget och har alltsedan dess avstått från att rida på islandshästar, trots att jag egentligen velat.

Ja, kanske är det dags att prova igen. Jag vet ju att det är roligt och jag vet att en usel ledare inte representerar alla. Jag blir onekligen lite sugen när nu jag läser om det i Åsa Ottossons artikel i Svenska leder. Att rida är ju roligt, att tölta är speciellt och att vara i naturen tillsammans med hästar och andra människor är fantastiskt. Ja, det får stå på att-göra-listan för i år.

Har du boken? Om inte, gå med i Svenska Turistföreningen så får du den! Den är väl värd ett medlemsskap. 

Njut av dagen och av vår fantastiska natur.

Anette Grinde

ps...nästa artikel i boken handlar om klättring och klätterleder, med text av Jörgen Vikström. Där finns ett kraftigt tankefel.  "Den samhällsekonomiska nyttan i detta är snudd på obefintlig" - Nej, det känns fel - friskvård är verkligen inte samhällsekonomiskt onyttig. Det är en riktig högvinst. (Titta på också Jonas Paulssons klätterbild på sidan 22 i boken - den är riktigt fin.)






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar