Sidor ...

tisdag 21 februari 2012

Med vem skall jag åka....?

Att resa är fantastiskt, tycker vi. Vi har upptäckt det vackra i vårt eget land, det nya i andra länder och de många nya perspektiv som möter oss när vi lämnar vår trygghet-zon, i det vanliga därhemma. Det tvingar oss att se på oss själva och på vår omvärld på andra sätt.

Vi har lärt oss att vårt - det "svenska" - sätt att se på saker inte är allmängiltigt, när vi byter land. Kartan och schablonerna ser plötsligt helt annorlunda ut. Det jag - och vi - finner viktigt hemma, är helt oviktigt i ett annat land - ofta både för mig och för de som bor i det land jag besöker. Det ger mig helt nya perspektiv. Det lär mig otroligt mycket mer och det skapar en längtan att lära mig ännu mer.

Jag upptäcker också att min bild av mig, inte överensstämmer med andras bild av mig. Jag hör igen och igen människor säga att vi,  jag & min sambo, är riktiga äventyrare. Det gör mig glad, men jag känner inte riktigt igen mig i bilden. En äventyrare gör sådant som är stort, lite "farligt" och lite annorlunda - sådant som många drömmer om, men inte vågar eller kommer till skott att göra.

Våra "äventyr" består t ex i att vi åker motorcykel och cyklar i Indien. Ja, det är lite stort, lite "farligt" och väldigt annorlunda. Och ja, vi gör.

En annan del i äventyrsperspektivet är vår ålder.  Det är många som, under vår senaste resa per cykel i Indien, förundrades över vår ålder, kopplad till vår aktivitet. Men, 51 och 62 är väl ingen ålder, tycker då vi.

Men, kanske är det ändå det, när det gäller att cykla längs en stor del av Indiens västra kust. Vi mötte, och blev omcyklade, av några västerlänningar som var ute på cykelfärd. Ingen av dessa var över 30 år.

Men, åter till rubrikens ämne, med vem skall jag åka?

Jag har alltid velat åka, utforska andra länder och företeelser, men ändå inte velat göra alla aktiviteter själv. Jag har inte riktigt funnit någon att göra dessa resor och aktiviteter tillsammans med. Det har inte riktigt stämt, för att det skulle bli riktigt bra. Förrän nu.

Om man inte vill resa själv, behöver man resa med någon man tycker om. Denne någon skall vilja resa ungefär likadant som jag, så att vi inte behöver överanpassa oss hela tiden. Anpassa oss, måste vi naturligtvis, men med ett lagom mått som anpassningsperspektiv. Vi skall ha ungefär samma värderingar och vi skall kunna och vilja göra samma resa just då när vi båda kan - det måste naturligtvis vara samtidigt och tillsammans.

Det spelar roll vem/vilka man möter i livet och vilka val man gör. Det påverkar vilka äventyr man sedan lyckas prestera.

Jag är innerligt glad att jag har mött någon att äventyra med. Indien. Marathon. Cykling. Löpning. New York. Malta. Lissabon. Motorcykelturer och nu cykel längs Indiens kust. Vi har hittills besökt 16 länder tillsammans. Det har jag inte lyckats göra med någon annan tidigare i mitt liv. Så, ja, det spelar roll vem man möter.

Nya äventyr står på vår agenda inom kort. Lite större, lite mer, lite längre .... eller bara med ett nytt perspektiv.


Anette Grinde
Ä v e n t y r a r e 

Läs även andra bloggares åsikter om , perspektiv, Indien, äventyrare ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar