Bilder av Åre = Images of Åre
Redaktör och texter: Jörgen Vikström.
Jamtli Förlag, Jämtlands läns museum
2006
www.jamtli.com
Isbn 13: 978 91 7948 204 6
Isbn 10: 91 7948 204 x
Boken är skriven såväl på svenska som på engelska.
I min ungdoms dagar passerade vi emellanåt Åre, på väg till Duved, och de stora backarna där. Jag minns dem som stora och branta. Någon eller några i syskonskaran kvalificerade sig, olika år, för deltagande i Kalle Anka Cup i slalom, störtlopp eller storslalom - så några av våra ungdomsår har vi varit i trakterna. Några år senare stod det slalom på agendan igen, men nu utan slalomportar. Då dök gärna Åre upp som alternativ. Åre är besökt, liksom Duved och Storlien, som också de är vinter- och friluftsorter - de senare ligger dock en god bit efter Åres utveckling idag.
Denna bok är ett av Jämtlands läns museums försök att förmedla bilder av årets utveckling som turistort. De gör det väl. Åre var en stillsam liten by, med ett fåtal gårdar. Den har nu utvecklats till att bli en världs- och väl känd vintersportort. Åre växer därtill sommartid, vill jag tro, så den är numera inte bara en känd vintersportort utan även mycket attraktiv sommartid. Löpning, cykling, paddling, vandring, mm, är aktiviteter som frestar många och finns lätt tillgängliga i Åre under vår, sommar och höst. Där finns en stark kraft för utveckling - fokus är turism, rekreation, rörelse och friluftsliv. Grunden - bilderna - till boken är den fotosamling som finns i Jämtlands läns museums arkiv, där också fotografen Nils Thomassons bildmaterial från Åre finns bevarat. En bildskatt att ösa ur, att välja bland och att njuta av fanns sålunda tillgänglig i arbetet med denna bok. Bildskatten finns också för framtidens böcker eller utställningar ur andra perspektiv. Det är glädjande att bilder bevaras och att de delas med oss andra för njutning, information och nya perspektiv.
I boken finner jag en historisk genomgång. Från inlandsistid fram till alpint vm 2007 spänner boken brett. Det första hotellet byggs 1895 av en driftig skånska, 1910 invigs bergbanan och 1940 invigs den första skidliften. Däremellan och därefter har utvecklingen varit fantastisk för Åre och dess kringbygd. Det är sannerligen inte längre en stillsam liten by.
I kapitlet som rör höjd över havet (1420 meter över havet) noteras med glädje att STF har varit involverade för bygdens tillväxt. De vurmade för enkelheten att ta sig ut i naturen. Med järnvägen mitt i byn var det verkligen enkelt att komma direkt ut i naturen. Järnvägen spelade onekligen roll för bygdens tillväxt, liksom höjden på berget strax intill. Även idag finns STF aktivt i Åre, nu med ett nyöppnat hotell mitt i byn.
I boken finns vackra, gamla och nya, bilder som visar bygden och dess utveckling. Detaljer, lantbruk, vidder, höjder, människor, turismen, tidens klädsel, byggnadernas framväxt, Ingemar Stenmark och mycket mer finns väl dokumenterat i viktiga bilder och väl beskrivande texter. Det är roligt att se det väl valda och gott beskrivna urvalet som gjorts och delats med oss som gärna vill se hur det var.
Åre är en fantastisk bygd. Bilder av Åre ger oss viktiga bilder av Åre, den visar historien, vägen fram, den spelar roll och den lär oss mer.
Bilderna på t ex sidan 32-33 och 38-39 visar fantastiska vyer över byn och skutan. När jag ser dem, och övriga bilder, tänker jag att det ter sig viktigt att fotografer och de/den som arkiverar bilder påminner sig om att alltid notera årtal, vy och fotograf för möjlighet till framtida dokumentation och vidareförmedlande. I dagens samhälle, med de digitala bilderna, kanske det blir ännu viktigare. Kanske gör den ofantliga bildmängd vi har idag att det blir svårare att se när, vem och vad något fotograferats och att arkiveringen måste bli helt annorlunda än vad den måste bli med äldre bilder i pappersform. Hur tänker arkivarier och museum kring arkivering av den moderna, digitala, bildmängderna? Det vore intressant att veta hur alla viktiga bilder som tas idag förvaras för senare nyttjande, visande och delande.
Till hjälp för dokumentation för en enskild bygd finns ibland en mästare att tillgå. I Åre fanns en mästare - en fotograf som lämnat en mängd bilder efter sig. Nils Thomasson (1880 - 1975) har onekligen spelat roll för dokumentationen av regionen under sin levnadstid. En fotohistorisk skattkista, säger Ove Hemmendorff, 1.e antikvarie Jämtlands läns museum, om Thomassons efterlämnade bilder. - Ja, tänk, om den brunnit inne. Skattkistor skall förvaras med omsorg.
Människornas fjäll som tillgängligt, den rika gästen som viktig, kvinnorna i Thomassons bildskatt och de nya tiderna för att skapa mer för bygden skapar leenden och förundran allteftersom jag bläddrar och läser. Ingemar Stenmark var en bidragande orsak till Åres väg mot toppen. Det är härligt att se att den starka, men milda, personligheten Stenmark påverkat den vackra bygden i positiv riktning. Ja, Åre är väldigt mycket mer än "bara" en skidort. Här finns makalösa fjäll, fantastiska människor och fridsam natur - året runt.
Det gör mig glad när bilder görs tillgängliga för fler genom böcker, istället för att stanna i lådor på museum, splittras i arvstvister eller glömmas i dammiga vindsförråd. Det gör mig glad när någon tar sig tid och visar vägen genom bildskatterna med texter som spelar roll. Det gör mig glad när nya perspektiv bygger på den allmängiltiga bild som finns i mig, den som bryter av och för mina tankar i nya spår.
Bilder av Åre gör mig glad. Den visar mig bilder och nya perspektiv. Den visar smultronställen som spelat roll i mängder av år och för mängder av människor. Då och nu. Igen och igen.
Anette Grinde
ps... Jämtlands läns museum har 9 miljoner bilder i sitt arkiv. Vilken bildskatt! Jag undrar hur de gör för att hitta i dessa, för att veta vem som är vem och när bilden är tagen - och av vem. Jag undrar, jag undrar...
Bilden av Åre kan beställas t ex via;
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar