Roslagsleden....

Jag läste en artikel i Runners World om att ta bussen några mil bort och springa "hem". Det lät som en alldeles lysande idé. En annan lysande idé är att springa på några våra fantastiska vandringsleder landet runt. Eller cykla. Utforska sin omgivning. Byta spår och se mer.



Så. Häromdagen sprang jag norrut på Roslagsleden. Lite till och från på leden, visserligen, men ändå. Ibland är det illa röjt, men oftast är det riktigt fint. Nästa dag sprang jag tillbaka, söderut. Då var det plötsligt tyngre. Men det kanske snarast berodde på två springmil i benen från föregående dag. Jag rörde mig i trakterna kring Roslagsbro ner mot Norrtälje.

 

Vid Rådasjön finns ett
finfint smultronställe!

Titta till, när du går förbi.

Idag valdes en ny sträcka. Öst om Rådasjön. Och en bit bort mot Gåsvikshållet. Ja, det är riktigt fint. På dessa leder kan man vandra, cykla eller springa.  

Anette Grinde

NaturNära Äventyr

Läs även andra bloggares åsikter om Norrtälje, Roslagsleden eller löpning  . . . .

Bli en överlevare - Hemligheterna och forskningsrönen som kan komma att rädda ditt liv.

Titel; "Bli en överlevare - Hemligheterna och forskningsrönen som kan komma att rädda ditt liv."
Författare; Ben Sherwood
Ica Bokförlag
ISBN 978 91 534 3153 4
2011

Detta är den andra boken jag läst under denna sommar som handlar om att överleva olika typer av katastrofer. De är skrivna av helt olika författare, men fokuserar båda på det faktum att vissa personer överlever olika typer av katastrofer och andra gör det inte. Vi möter olika typer av katastrofer i vår liv och vi hanterar dem på helt olika sätt. Ibland blir vi apatiska och handlingsförlamade. Ibland tar vi kommandot över händelserna i rätt riktning. Och ibland gör vi helt fel saker. I konceptet finns i princip alltid förutsättningar som vi inte alls kan råda över. Och vi vet inte hur vi kommer att reagera när det händer.

Det sägs att vissa personer är bättre rustade för olika typer av katastrofer än andra. Det sägs också att vi kan lära oss att bli bättre på att hantera katastrofer. Det gör vi t ex genom att lära oss mer och genom att vara uppmärksamma. Det kan förändra våra förutsättningar för överlevnad.

Efter att ha läst Bli en överlevare (& den tidigare boken på samma tema) ser jag att det pågår en mängd forskning kring fenomenet överlevnad i olika situationer. Och jag inser också att jag kan förbättra mina möjligheter till överlevnad i en krissituation högst avsevärt genom kunskap, tro och handling. En annan viktigt ingrediens i överlevnaden är livsvilja och omsorg från andra personer. Det är upp till mig att skaffa mig kunskapet och förhålla mig när det händer.

I boken finns berättelser om ett otal människor som har överlevt en händelser som andra människor inte överlevt, eller skulle kunna ha överlevt eftersom de skulle ha hanterat händelsen på ett annat sätt. 11 september, flygplansstörtningar, en sticka genom hjärtat, en lejonattack, förintelsen, sjukdomar, fruktansvärda övergrepp och våldsverkare av olika slag är exempel på händelser som beskrivs i boken. Exempel där det finns överlevare som kan berätta om hur och varför.

"Du vet aldrig hur du kommer att reagera i en krissituation, men genomtänkt beredskap kan ge dig ett stort försprång när något händer." Var finns nödutgångarna på flyget, båten och hotellet? Hur fungerar räddningsvästarna? Hur fungerar larmet och var är larmnumret? Vi behöver helt enkelt förbereda oss avsevärt mycket mer än vad vi – som gemene man – gör. Vi behöver bry oss om oss själva och varandra.

Jag är oerhört glad att denna bok nådde mina ögon. Den har skapat skillnad. Den har verkligen uppmärksammat mig på vikten att skaffa mer kunskap och att vara mer uppmärksam i livet. Denna bok – Bli en överlevare – rekommenderar jag dig att läsa.

Boken når mig i en tid när en oerhörd tragedi har skett i Oslo, Norge. Tanken på alla ungdomar som där förlorade sina liv finns med mig när jag läser boken. En ensam man med fruktansvärda handlingar på sin agenda har släckt många liv. Det finns oerhört mycket vi inte kan skydda oss emot. Det finns sådant som är så fruktansvärt att det inte går att förutse.

Anette Grinde

 

Du finner boken hos Ica Bokförlag. Den kan också beställas hos t ex Bokus. Läs även andra bloggares åsikter om Oslo, Ica Bokförlag eller Bli en överlevare  . . . .

Indien; Delstater, huvudstäder och språk

Indien har 28 delstater. Delstaterna är sedan uppdelade i geografiska distrikt. Därtill tillkommer sex unionsterritorier och ett nationellt huvudstadsterritorium. Unionsterritorierna administreras av presidenten genom en av denne utsedd administratör.

22 språk erkänns officiellt i konstitutionen. Därtill kommer engelska och franska, som används som officiella språk i några unionsterritorier. Huvudspråket för landet och den officiella kommunikationen skall ske på hindi (eller på engelska).

Den relativt väl spridda engelskan gör det möjligt för västerlänningar att resa i landet. Engelskan är nästan att betrakta som ett av de indiska språken. Det indiska uttalet av engelskan är dock annorlunda än vad som normalt förekommer i Europa, varför det ibland är en aning svårt att kommunicera och förstå varandra. En stor dos tålamod är lämpligt att ta med i bagaget vid en resa i landet. Många indier kan tala och förstå engelska och många försöker gärna. Det finns naturligtvis också människor som inte vill eller vågar tala med oss västerlänningar som reser i landet.

Läs mer om Indien; Delstater, huvudstäder och språk.


Anette Grinde
http://www.foretagshuset.net/

Källor (som jag gärna återkommer till - igen och igen);

* Wikipedia

* Indien - Personlig gudie av Per J Andersson (2.a upplagan) 2007

* Indien, Nepal och Bhutan - en resevägledning av Samuel Strandberg (5.e upplagan) 2007

* Indien - historisk översikt, mm av David Ståhl (4.e upplagan) 2006
* Wikipedia om Indiens adminstrativa indelning
* Den indiska konstitutionen!
* http://www.indien.nu/Reseguider/Sikkim


.  .  .  .

Hembygdsgårdens dag...

Hembygdsgårdens dag infaller i år någon av de första dagarna i augusti. Då håller alla hembygdsföreningar, som kan, sina hembygdsgårdar och hembygdsmuseer öppna.

Dagen föregås av en hel del planering. De aktiva - ideella - krafterna i föreningarna gör stordåd. De målar, klipper gräs, bättrar på och planerar vad som särskilt skall visas. Det är en dag som bör uppmärksammas i bygden. Därtill bör människorna som bidrar till föreningarnas - hembygdens - aktivitet uppmärksammas. De bidrar till att mången viktig kultur bevaras till våra kommande generationer.

Mer än 1 300 lokala hembygdsföreningar finns i landet. Hembygdsgårdarna har sammanlagt ca 3 miljoner besökare om året. Det gör hembygdsrörelsen till en oerhört stor och fantastisk turistattraktion i vårt land. Det finns nästan 2 miljoner föremål i hembygdsföreningarnas samlingar. Därtill kan läggas 12 000 hyllmeter arkivhandlingar och historiska skrifter, 2 miljoner fotografier samt omfattande innehav av byggnader, båtar och mark. Det är en fantastisk och oerhört viktig kulturskatt, som bör uppmärksammas och fortsatt aktivt vårdas. Det är bara möjligt om lokala krafter fortsätter att engagera sig. Och att de allteftersom har nya krafter att lämnar information och de aktivt krassa uppgifterna vidare till.

Hembygdsföreningarna drivs av ideell kraft. Det kräver att bygdens folk intresserar sig för sin historia. Det måste finnas människor som ser det som viktigt att bevara, för att därmed kunna dela med sig av detta till de människor som ser historien som viktig för livet - även sen. Vår tid nu, här idag, är snart historia. Också den behöver dokumenteras och vårdas, för att kunna bevaras till de som kommer efter oss. Något - väl valda delar - av det massiva informationsflödet som finns idag behöver sålunda, för den fortsatta dokumentation av bygdens händelser och historia, samlas för den framtida forskningen.

Kanske kan du ge dem ett välförtjänt handtag? Kanske kan du bidra med kunskap? Kanske kan bu bidra med kaffekok? Kanske kan du baka för deras framtida evenemang? Kanske kan du måla en ladugårdsvägg? Kanske kan du dokumentera deras krafttag, samla fotografier eller katalogisera deras föremål? 
 
Jag ber att du uppmärksammar hembygdsföreningens dag i din trakt och också de människor som står bakom dessa fantastiskt kulturbevarande uppgifter.
 
Den 7 augusti visas t ex Labacken - som ägs och vårdas av S:t Eriks Gille, Roslags-Bro Hembygdsförening, två mil norr om Norrtälje. De har öppet hus kl 1200-1500 och visar då byggnader och inventarier. Den nya utställningslokalen, i den stora, vackra ladan, med föreningens stora redskapssamling kommer också att visas. På agendan står därtill rödfärgskokning och läggning av spåntak (spil) på körvandringen.
 
På hembygdsföreningarnas samlade hemsida - www.hembygd.se - finner jag minst 20 hembygdsföreningar i Norrtälje kommun. Många av dessa har aktiviteter under sommaren.

Hembygdsföreningarna finner du på
http://www.hembygd.se/

Besök en hembygdsförening nära dig. De spelar stor roll. Visa dem gärna att du ser att de spelar roll.

Anette Grinde
Ordförande Svenska Turistföreningen
Roslagskretsen

.

.  
.

 . 

Indien; Frukost!

Ljuvligt. Starkt. Annorlunda. Gott.

Masala Dosa är en stor "pannkaka", typ crêpe. I den ihopvikta crêpen finns en fantastiskt god potatis- och lökröra. Den är sympatiskt kryddad. Till detta serveras sambar och kokosnötschutney.

Den äts med höger hand. Bara höger hand. Med tålamod, glädje och njutning.

Masala Dosa är ljuvligt gott.

Man kan också äta Idli. Eller Appam. Tricket som gör många av de indiska rätterna fantastiskt goda är kryddning och olika typer av såser. Ett till synes oansenligt "bröd" kan ges en fantastiska smakupplevelse med de såser som serveras till. Det finns mycket att uppleva i smakhänseende i detta land. 

Masala Dosa - tar sig olika form och smak
beroende på vem som gör den...

Relevant uppmärksamhet, nödvändig renlighet och dryck av vatten/dryck från försluten flaska skapar goda förutsättningar för fantastiska upplevelser kring maten i Indien.

Chansa inte. Njut. 

Anette Grinde  - ... .

Bli en överlevare - Hemligheterna och forskningsrönen som kan komma att rädda ditt liv

Läs!

"Bli en överlevare - Hemligheterna och forskningsrönen som kan komma att rädda ditt liv."

ISBN 9789153431534

Beställes t ex hos Ica Bokförlag eller hos Bokus

Recension kommer inom kort!


Anette Grinde  - ... Som tycker att det är alldeles enormt vilka fantastiska böcker det finns.....

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann ...

"Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann"


Jonas Jonasson
Utgiven: 2009-09-09
ISBN 978-91-642-0296-3
Piratförlaget


Den - vill jag läsa och skriva om!



Anette Grinde  - ... undrande – om man skall lära sig ett indiskt språk och i sådant fall vilket :)

Indien; Trafiken är ett kapitel för sig...

Trafiken i Indien är ett kapitel för sig. Som västerlänning kan man förundras över detta till synes fullständiga kaos och man bör ganska snart inse att man inte skall ge sig i kast med bilkörning själv när man besöker detta land. Det är helt enkelt förenat med livsfara.

I städerna är trafiken hektisk. Den ser kaosartad ut. Utanför de större städerna är den privata personbilstrafiken ganska sparsam. Bensinpriset är, relativt sett, högt. Det påverkar naturligvis det privata personbilsägandet på den ofta fattiga landsbygden. Lastbilar, bussar, mopeder, motorcyklar och motorrickshor möter oss däremot ofta på landsbygden.

Lastbilar och bussar tar en stor andel av vägen och de agerar ofta som om de "äger" vägen. "Störst går först" och "hörs du inte, så finns du inte" - känns som relevanta uttryck i den indiska trafiken. Blinkers och backspegel används sällan, däremot används signalhornet frekvent. Ett fungerande signalhorn är en mycket viktig deltalj i den indiska trafiken. Och ögon åt alla håll. (Även om du som passagerare ibland kan önska att du inte såg något alls).

Mopeder och motorcyklar är ganska vanliga och används för transport av människor och material. Att transportera 20 plaststolar eller 3-4 personer på ett tvåhjuligt fordon är inte en ögonbrynshöjande syn. I t ex delstaten Tamil Nadu ser man mycket sällan någon bära hjälm. Det sägs att lagen föreskriver att föraren skall bära hjälm, men det hörsammas sällan.

På vägen finns också fotgängare, lekande barn, cyklister, oxkärrror, försäljningsplatser, kor och getter. Därtill används vägbanan som en torkplats för t ex olika typer av grödor.

Vägarna är ibland asfalterade i sin helhet. Och ibland inte alls. Ibland är vägen bara asfalterad med en ca tre meter bred asfaltsträng i mitten, och grus/sand på sidorna. Underhållet av vägarna kan upplevas som mycket sparsamt. Stora hål i vägbanan och i asfalten är vanligt förekommande. Underlaget kräver stark uppmärksamhet, förutom trafiken i sig. Generellt gäller att fordonens förare inte är särskilt benägen att flytta på sig, när det blir ett möte eller när trängsel i trafiken uppstår, och man saktar inte nämnvärt ner sin hastighet. Signalhornen ljuder och dödsföraktet syns tydligt i många trafiksituationer. Som passagerare eller åskådare kan du bara betrakta situationen och inge dig själv tryggheten i att detta sannolikt ändå kommer att avlöpa väl.

Omkörningar görs med millimetermarginaler. Och ibland mindre än så.

Mörkerkörning i Indien kräver en mycket stor dos is i magen. Mörkret i Indien är kompakt. Vägbelysning saknas i princip i sin helhet. Människor, cylister och djur finns på vägbanan även under mörkertid - och cykellysen, ficklampor och reflexer saknas helt. Vid mörkrets inbrott slår indierna på lyset på sitt motorfordon - och då oftast sitt helljus. De bländar inte av till halvljus vid möten. Vägkvalitén försvårar trafiksituationen efter mörkrets inbrott och trafikkulturen blir inte bättre under dygnets mörka tid. En ensamt mötande strålkastare kan vara en moped, motorcykel, ricksha, buss eller lastbil. Du kan också möta dem helt utan strålkastare och komma ifatt dem utan att du sett något bakljus från deras fordon. Omkörningar, som kan upplevas som enormt våghalsiga under dagtid, praktiseras på samma sätt under mörkrets timmar. Du vet inte heller om, eller när, du plötsligt kommer att få se en vandrande människa, kor eller getter på eller vid sidan om vägen. Om du kan undvika att befinna dig i trafiken under dygnets mörka timmar har du mycket att vinna.

Hastigheten på de indiska vägarna är inte jämförbar med hastigheten på de svenska vägarna. Det går helt enkelt väldigt mycket långsammare, även om riskerna är väldigt mycket högre i den indiska trafiken. En bra dag kan medelhastigheten vara 50 km/timme. Knappast mer. En mindre bra dag kan den vara 15 km/timme, om vi menar att hög hastighet är eftersträvansvärt.

Den indiska trafiken är ljudlig. För en utomstående betraktare är den helt kaotisk. Den är mycket närgången. Det är oftast vänstertrafik, men finns det mer plats på den andra sidan så finns det ju inte något skäl att inte köra där - trots att där finns närgången mötande trafik. Det märkliga är att den kaotiska trafiken ändå fungerar och att det aldrig finns någon vrede inblandad i ljudligheten och situationerna i trafiken. Man tappar helt enkelt inte humöret i Indien. Var och en skall fram först - men inte med vrede i tonen. Och blir det stopp, så blir det stopp - då inträder det stora pusseltrasslet, när var och en gärna vill trassla sig ut först och ingen vill backa för att ge någon annan plats.

I de större städerna i Indien kan man hyra en bil. Med hänsyn till den trafiksituation som råder i landet bör det inte ses som ett aktuellt alternativ att köra själv. Se därför till att du hyr bilen med chaufför - om du inte vill åka per taxi, ricksha, buss eller tåg.

Jag kanske inte behöver berätta att det händer en hel del olyckor i trafiken i Indien?

Anette Grinde  - ... skrivande, i längtan efter en ny tur per motorcykel i fantasiska Indien.

För mer information om företeelser om och

resande i Indien i denna blogg

- skriv Indien

i sökrutan i vänstermarginalen!

Kommentera gärna inläggen,

utifrån din känsla, kunskap och perspektiv.

Berätta då också vem du är!
Öppna föreläsningar om vår Indienresa
finner du här..

1 november 2011. Besök på Arsta värmeverk med Svenska Turistföreningen, Roslagskretsen

Tisdagen den 1 november 2011 kl. 14.00 besöker Svenska Turistföreningen, Roslagskretsen, det fliseldade värmeverket Arsta i Norrtälje. Arsta levererar såväl fjärrvärme till hushåll, som kraft till elnätet.

Adressen till Arsta är Regementsvägen 5, Norrtälje.
Kostnad; 20 kr för medlemmar & 30 kr för icke medlemmar.

Anmälan senast 24 oktober 2011 till Eva Eriksson tel. 0176-15277 eller roslagskretsen (at) stfturist.se

Ett kraftvärmeverk, som Arsta, är ett fjärrvärmeverk som förrutom värme även producerar el. Fjärrvärme sägs vara en av Sveriges stora klimatförbättrare. Då är vi glada över att ha en sådan anläggning i Norrtälje. Den invigdes 2007, och har förbättrat sin verksamhet allteftersom i riktning mot förnybart bränsle.

Genom fjärrvärmeanläggningen sprids värmen till Norrtäljes olika fastigheter genom att vattnet transporteras i välisolerade rör under marken. Dessa leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet. I respektive central finns en värmeväxlare där värmen förs över till fastighetens eget värmesystem med värmeelement och tappvarmvatten. Det avkylda fjärrvärmevattnet, som aldrig går in i de olika fastigheterna, leds tillbaka till kraftvärmeverket. Väl tillbaka i värmeverket värm vattnet åter upp och pumpas ut i fjärrvärmesystemet igen.

Fjärrvärmeproduktionen i Norrtälje är i sin helhet från förnybart biobränsle. En miljöanpassad och koldioxidneutral uppvärmning gör att användarna bidrar till en hållbar utveckling.

Hos Arsta värmeverk finner vi stolthet över anläggningen. Vi kan räkna med en förstklassig visning. Anmäl dig till Eva Eriksson (se ovan) i god tid - antalet platser är begränsade.

Väl mött!
Anette Grinde  - Norrtälje/Roslagen
Ordförande Svenska Turistföreningen, Roslagskretsen
Tfn 0708 905 731

Ship to Gaza...

Ship to Gaza tuffar vidare. Och störs av Israels fartyg, enligt info på Dn.se.  Årets Frihetsflotta har fått mycket uppmärksamhet genom Greklands agerande och genom Israels fortsatta blockad. Kanske har de fått än mer uppmärksamhet, just för Greklands agerande, än om de bara fått tuffa vidare.

De människor som lever i Gaza behöver uppmärksamhet. De behöver se att hoppet spirar för dem, att världen ser dem. Barnen som inte kommer ut, som inte kan leva med hopp om en bättre framtid, utbildning, arbeten och egen försörjning behöver finna hoppet om att mänskliga rättigheter och frihet också gäller för dem. Att det gäller för dem - utan krig, utan våld, utan raketer, utan hinder för utveckling av deras hembygd och deras väl.

Ja, de behöver denna uppmärksamhet, men än mer behöver de frihet och mänskliga rättigheter - att leva, som du och jag, i frihet och med möjlighet att välja och att göra.

Majoriteten av Gazas befolkning är unga. De har levt hela sina liv inspärrade. Utan egen förskyllan. Det är dags att låta dem leva i frihet - med samma rättigheter som du & jag.

Anette Grinde  - i frihet i vackra Roslagen

Länkar i Ship to Gaza frågan:

DN 19 juli 

Mattias Gardell: Orimligt. Att skylla blockaden på invånarna...
Stefan Jonsson: Frihetsflottan har åstadkommit mycket ....
DN.se: Elva svenskar på fartygen...
Om Mattias Gardell

Rekommenderad läsning...

En fantastisk bok - att läsa i sommar!
Sök på Morgon i Jenin i sökrutan här till vänster,
så finner du en recension av denna bok.

Här finns allt...

Ljuvliga smultronställen finns
runt om i vårt vackra land

Vi var ute och åkte, häromdagen. I helgen som gick, närmare bestämt. Vi åkte genom delar av vårt fantastiska land. Himlen var ömsom blå och ömsom grå. Solen gömde sig ibland, och fanns tydligt vackert leende ibland.  Vi besökte platser som t ex Sala, Säter, Leksand, Boda, Hofors, Hedesunda och Östhammar. Små landsortssamhällen, med egna bilder över hur livet ser ut. Eller, med sitt samhälles förutsättningar, som bild för sitt livs framfart.

Sala var förr en genomfartsort. Nu rundas den med god marginal. Jag tycker att det är så synd, när trafiken lotsas runt om istället för tvärs igenom de små vackra samhällena ute i vårt vackra land. Vi åker gärna in, stannar till, innan vi åker vidare på vår färd.

Säter är också en litet samhälle som bör besökas. Personligen förknippar jag Säter med triathlon - dels för att jag deltagit själv i ett sådant lopp (en gång för länge sedan) och dels för att de vid infarten har en stor skylt som berättar om när årets trialthon går av stapeln. I år gick loppet just den dag vi passerade (16 juli), vilket gav oss en särskild anledning att stanna till, och vandra genom samhället ner till Ljusterns strand, strax intill.

Säter har också ett fantastiskt fikastopp nära vägen. Om du kommer söderifrån, sväng höger över järnvägen och ner till Säterdalen strax intill.  Här kan du fika, äta, vandra och leka. Det är en fantastisk miljö, som ligger bara några hundra meter ifrån vägen. Om du svänger till vänster från stora vägen, i stället för att åka över järnvägen till Säterdalen, så kommer du till samhället. Det är det lilla samhället, med de fantastiska små husen och närheten till allt. När vi nu är i Dalarna börjar vi återigen att förundras över alla de vackra husen. I Dalarna är det också förundrande vackert. Här skulle jag gärna bo.

Vi åker vidare. Vi passerar platser som Borlänge och Insjön innan vi når vårt mål för kvällen. I Leksand har vi tänkt oss att vi skall stanna för kvällen. Leksand, belägen nära Siljans strand, fylld av Dalarnas vackra hus, fantastiska midsommarstänger och dans i vacker landskapsdräkt. Ja, här skulle jag gärna bo.

Vi finner vårt boende på kvällen vid Siljans strand, på Leksands Folkhögskola. Skolan har, under sommaren, gjorts om till vandrarhem. En annons i turisttidningen Siljan för sommaren uppmärksammar oss på boendet och en Leksandsboendes vägvisning visar oss vägen till det fina boendet för natten. Det tackar vi för. Det var fantastiskt fint.

Vackra spelmän på torget
i Rättvik - av Matts Fällman.

Nästa dag besöker vi Rättvik och Boda, innan vi viker söderut på små och slingrande vägar. "Ingrid" (gps) visar oss genom landskapet, genom vackra små byar och andra vägar än vi skulle ha färdats på utan henne. Vi ser tvekande på varandra ibland, ler en aning, justerar lite, lägger till och drar ifrån, men finner alltid vägen rätt. Ingrid är en klippa på vår färd.

Mellan Falun och Hofors byter vi landskap från Dalarna till Gästrikland. Vi svänger söderut i Hofors. Med sikte Torsåker och Hedesunda. Vi tänker oss att åka den lilla vägen över Hedesundafjärden.

Grusvägar, skog, fantastiska ängar och jordbruk ute på landsbygden. Kor, hästar och får som betar och skapar nytt i markerna. Här ser vi höet hänga på tork på härsor i stället för att vara inplastade i stora, vita "traktorägg". Höet på tork på härsor känns skönt och genuint - rätt, på något sätt.

I den lilla broschyren "Här finns allt" - om Handel och service i Hofors och Torsåker 2011 - finner vi en liten rad om Gammelstilla. Här finns fika och mat i genuin bruksmiljö - jag häpnar när jag kliver in. Här fanns också loppis på gården utanför bruket. Därtill en teaterlokal, utställning och butik. Så glad man blir, när den oerhört vackra miljön med vatten nära, brukets gamla byggnad och befolkningen i byn samlas kring detta. Så vackert det är, så ljuvligt vackert det är!

Havsörnen Ludvig
- Sjötorget i Östhammar -
av Hans Gustafsson 2010

Hedesunda är också riktigt fint. Smått. Enkelt. Vackert. Ingrid lotsar fel. Hon trilskas en aning. Vi insisterar på att åka över Ön, som ligger mitt i Hedesundafjärden. Det är vackert, så det förslår. Smalt, naturnära, vattennära och underbart vackert. Vi åker vidare över Kolartorp (där vi byter landskap till Uppland) för att nå Östervåla och sedan vidare till Månkarbo, Ugglebo för att gena via de vackra grusvägslandskapet till Örbyhus.

Vi har nu siktet på Östhammar, den vackra lilla staden nära kusten, innan vi till sist styr hem mot vår hem några mil därifrån.  I parken nere vid hamnen - Sjötorget i Östhammar - finner vi fantastiska träfigurer. De är stora. De är snidade på plats, i de höga stubbar/trädrester som fanns i parken - sannolikt med motorsåg. Ett av konstverken är döpt till "Familjen" och ett är "Havsörnen Ludvig". Konstnär är Hans Gustafsson, som gjort dessa under 2010. Förundrande fantastiskt. Fint och roligt. Sådant gör mig glad!

Falurött!
Faluröda lador är
nästan det vackraste av allt...

Ja, här finns allt man kan önska sig. Det är smått, nära, stort, långväga, förundrande, vackert och fantastiskt. Att resa i Sverige om sommaren är fantastiskt - särskilt om man gillar sol, grönska, faluröda lador och en storslagen natur.

Att resa i Sverige är - så oerhört fint, så förundrande varierande och så ljuvligt skönt.

Anette Grinde 



www.foretagshuset.net



Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté söker...

Idrotten är fantastisk. Den skapar så ofantligt många mervärden. När jag ser föreningar som aktivt stödjer idrotten och ungdomarna som idrottar, så blir jag så lycklig. De tränar på det de skall bli duktiga på. De bygger för styrka, smidighet, snabbhet, uthållighet och tålamod. De bygger också sociala strukturer, liksom de bygger för sin egen framtid.

När ungdomarna växer upp och blir vuxna vandrar de på nya stigar. Några är kvar i idrotten, år efter år, men andra lämnar och bygger ny kunskap inom andra områden. Idrotten har de dock alltid med sig. Den har, ur något perspektiv, för alltid präglat dem och den har, vill jag tro, givit dem sådant som spelar roll.

Det är inte säkert att alla människor möter idrotten i unga dagar. Några möter den när de har nått en vuxen ålder. Några möter den tidigt, går ifrån den och återvänder i senare år. Eller byter idrott, allteftersom åren går och nya äventyr korsar levnadsvägen. Oavsett när den möts, så skapar den nytt, annat och ofta mer. För mig skapar den glädje, i stora mått.

När jag hör talas om handikappidrott, så blir jag alltid djupt imponerad och ofantligt glad. Jag tänker att det är likadant som för oss veteraner som försöker, gör och lyckas - även om vi ibland också misslyckas med att nå dit vi tänkt. Men så länge vi har försökt, gjort ett aktivt försök i den riktning vi tänkt oss, då har vi inte misslyckats. Att tävla, att träna, att delta och att vara en del av det sociala sammanhanget som idrotten medför är livskvalitétshöjande, glädjeskapande och livsviktigt. Men, när jag ser att deltagarna därtill har svårt att röra sig, inte ser, eller bara knappt ser eller sitter i rullstol, då blir jag så förundrande imponerad av deras kraft, insikt och fantastiska smidighet.

Rullstol, rörelseproblematik, blindhet och utvecklingsstörning är hinder, när den som bär det har betraktat det som ett hinder. Inte när omgivningen gör det, även om om omgivningen kan göra ett hinder av det som inte är ett hinder. Utövarna i handikappidrotten är särskilda människor. Det är sådana som skall ha särskilt glimrande guldstjärnor i kanten.

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté söker en ny generalsekreterare och ytterligare en kommunikatör - det låter som guldkantade uppdrag. Tänk, att få arbeta med och för människor som inte betraktar hinder som hinder. Tänk, att få arbeta med och för idrottande människor, som strävar efter mer, mer och sedan ännu lite mer. Det vore riktigt guld.

Anette Grinde 

Utbildningsmaterial handikappidrott!

Klassindelning handikappidrott!

Handikapp SM friidrott - 20-21 augusti 2011 - Rånäs 4H - Norrtälje

Norrtelje Tidning (13 aug 2011) uppmärksammar Handikapp SM - som detta år arrangeras av Rånäs 4H. Det glädjer mig att NT uppmärksammar evenemanget och att Rånäs 4H arrangerar.

Handikapp-SM blir ett av de stora idrottsevenemangen i Norrtälje under 2011. Rånäs 4H är en mycket van tävlingsarrangör, men inte en van handikapp-tävlingsarrangör. Det skapar nya utmaningar för klubben och för Norrtälje som skall ta emot de tävlande, deras ledsagare och deras familjer. Vi - Norrtälje - vill ju visa oss från vår finaste sida - den lättillgängliga och vänliga sidan. Så låt oss alla hjälpas åt.

Klubben har arrangerat SM tävlingar i friidrott tidigare och har verkligen visat vad de kan - och att de kan! Norrtälje och Rånäs 4H finns verkligen på kartan sedan tidigare, vad gäller arrangemang av denna typ av tävlingar. Handikappfrågor kommer nu upp på planeringsbordet som en ny viktig del i arrangemanget - det ser vi med spänning fram emot.

Datumet för arrangemanget är den 20-21 augusti 2011. Tävlingsarenan är Sportcentrum, Norrtälje.

Under evenemanget finns lopp för rullstolsåkare, med funktionsnedsättning i armar, bål och ben, liksom för rullstolsåkare med olika grader av funktionsnedsättningar i ben/bål. De olika distanser som finns för denna grupp deltagare är 100 meter - 200 meter - 400 meter - 800 meter - 1500 meter och 5000 meter. Motsvarande distanser finns för lopp som bjuder in de synskadade, där olika klasser finns för deltagare med synsvaghet och för deltagare med total blindhet.

För deltagare med rörelsehinder, synskadade, liksom för deltagare med utvecklingsstörning, finns också höjd, kula och spjut under lördagen, och längd och diskus under söndagen. För deltagare med utvecklingsstörning finns även grenarna slägga och tresteg under söndagen.

Den aktives förening ansvarar alltid för att deltagaren har ledsagare med sig för sin gren och sitt handikapp.

På inbjudan till tävlingen - som finns på www.ranas4h.nu/se - noteras att Norrtelje Tidning och Roslagens Sparbank finns med bland de aktiva huvudsponsorerna i klubben. Båda dessa företag är aktiva i de lokala evenemangen som Rånäs 4H står för, månar om det lokala och skapar mervärden för de aktiviteter som finns. Roslagens Sparbank är t ex av mycket stor hjälp till Rånäs 4H när klubben talar om en ny friidrottshall.

Det är av mycket stort värde för det lokala föreningslivet, mm, med stora lokala aktörer som månar om bygden på detta sätt. Jag hoppas också att de är aktivt med på plats - med information, hjälp och aktiv uppmärksamhet - på Handikapp SM i friidrott den 20-21 augusti i Norrtälje.  Det är också av mycket stort värde när de mindre sponsorerna tar del och är på plats. De visar att de finns och de visar sitt engagemang för idrott, ungdomar och den lokala bygden. Det skapar stora mervärden för många.

Jag hoppas också att Norrtälje Kommun aktivt gör sig delaktig i detta evenemang. Liksom alla dess invånare och besökare. Funktionärer, glada ansikten, åskådare, evenemang för medföljare, boende, vänlighet, uppmärksamhet för deltagare, ordande om evenemanget, med mera, med mera - ser jag med glädje fram emot att se.

Ett SM på plats i Norrtälje spelar roll - låt oss alla ta del i detta. Låt oss alla göra Norrtälje - den 20-21 augusti till en friidrottsaktiv plats. Inbjudande, vänlig och öppen. Såväl på stadens gator och torg, som på Sportcentrums arena. Ditt engagemang spelar roll - välkommen att ta del.

 Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

Relevanta länkar

Logi Roslagen! - Rånäs 4H - Svenska HandikappIdrottsförbundet - Handikappgrenar Friidrott - Turistmål Norrtälje - Upplev Roslagen

Sala - Silver Sala - Vackra Sala

Det finns samhällen som är lätta att missa. Man följer den utpekade stora vägen och vips är man förbi. Mängder av platser åks bara förbi numera, när den stora vägen lotsar oss med fast hand i en rundande riktning. Vi stannar inte längre till och ser charm och glöd i alla de små samhällen som finns landet runt. När man åker motorcykel är det lättare, eftersom vi då helst åker på de små vägarna vid sidan om de stora. Men även i bilen ter det sig lämpligt att tänka till. Låt färden ge dig tid att besöka nya platser. Stanna till på en annan plats än en parkeringsficka efter den stora vägen, eller på en vägkrog som ligger strax intill den stora vägen. Ta dig tid. Sväng av och upplev något nytt.

Vi stannar gärna till i Sala, när färden går i den riktningen. När man kommer söderifrån in mot Sala, är det lätt att slinka in till staden. Sväng bara in mot centrum när du kommer till rondellen i utkanten av staden. När du kommer från norr är det en aning dåligt skyltat. Sväng av från den stora vägen (70) - strax norr om Sala, där det skyltas mot Silvköparens camping. Följ sedan den gamla vägen (800) som slingrar sig genom landskapet och, så småningom, för dig rakt in i vackra Sala.

Genomfartsleden, genom staden som vill vara bilfri, är fylld av små farthinder, kullerstenar, rondeller och parkeringsplatser. Med blomster däremellan. Leden genom staden sänker farten. Det är gratis att parkera i Sala. Du behöver bara snurra in din p-skiva på rätt plats och sedan är det öppet för en stillsam promenad i den nära, lilla, vackra staden.

Upphovet till Sala är silvergruvan och ryktet om den består. Vi ser "Silver" i varje hörn i staden och gruvan är ett unikt besöksmål. Gruvan och dess rykte för också med sig turism till resten av orten, som gärna tar emot gäster från när och fjärran. Torget mitt i staden bjuder på grönsaker och annan torghandel, de små butikerna runt omkring i staden välkomnar gästerna med öppna armar och det finns små caféer och stora butiker att botanisera i när lusten faller på.

Tag med Sala i din planering när du passerar nästa gång. Sväng in. Parkera. Kliv ur. Styr dina steg ner till det stora torget, där finner du turistbyrån med informationsbroschyrer och kunskap om orten. Slå dig sedan ner på någon av stadens restauranger eller caféer. Ät lunch, middag eller bara en stunds temposänkande fika. Botanisera i informationsbroschyrerna för att finna butiker och aktiviteter. Besök sedan någon särskilt utvald plats. I Sala finns något för den som vill ägna sig åt shopping. Där finns också gårdsbutiker, bad, camping, cykling, boende i lyx och för vandraren, liksom aktiviteter som t ex paddling, vandring, motorsport, musik och ridning.

Sala är en vacker plats. Nästa gång du passerar – sväng in och gör Sala också till din plats. Det är onekligen en väldigt mycket bättre plats, än en parkeringsficka efter den stora leden eller en vägkrog där maten hastas fram för att hinnas med.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

Läs mer om Sala & Västmanland

 http://www.sala.se/

www.vastmanland.se/sv/

http://salaallehanda.com/ 

Indien; Betyder det nej, när någon skakar på huvudet?

Vi, som västerlänningar, riskerar att bli en aning förvirrade när vi reser i Indien. Vi försöker tyda kroppsspråket hos de människor vi möter, och det är annorlunda än hemma.

Allteftersom vi reser genom landet kan vi konstatera att människorna är intresserade av oss. De är verkligen uppriktigt intresserade. De tittar, några frågar, men de flesta bara tittar – storögt. Vi lär oss tidgit att människorna är nyfikna på oss, vill veta mer och att de blir glada när vi ser dem. Vi vinkar gärna till dem när vi passerar (när de tittar på oss) och då reagerar de ofta i retur genom att skaka på huvudet och samtidigt le ett stort leende. Det förvirrade oss inledningsvis med att tro att huvudskakningen kunde vara ett nej, men gav oss snart insikten om att deras huvudskakning i huvudsak inte är ett nej.

Den fantastiska huvudskakningen är snarare ett ja, ett hej, ett ok eller kanske ett ja, jag ser dig och jag hör att du talar med mig. När jag bekräftar någon eller något hemma, nickar jag gärna på huvudet – när någon bekräftar i Indien, skakar de istället på huvudet.

Den fantastiska huvudskakningen är på gränsen till obeskrivlig. Den är helt annorlunda än vår, här hemma, och betyder helt andra saker än vad vi tänker oss med utgångspunkt från vår egen "hemmakunskap". Den förundrar och ger anledning till frågor. Människorna i detta land har helt enkelt ett annat kroppsspråk än vad vi har.

Så. Förutom att vi inte förstår det språk de talar, förstår vi inte heller det språk de utstrålar genom sitt sätt och sin hållning. Nya språk tar tid att lära.

Med glädje söker vi efter förtydliganden i dessa, för oss, nya och stora språk.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

 

Det regnar...

Det finns ungdomar som är fantastiskt glada för sitt sommarjobb. Vissa arbetsgivare betalar dock bara sina anställda när solen skiner. Det är anställningstrygghet, som heter duga. Å andra sidan kan man förstå arbetsgivaren som behöver anpassa sin kostnadsmassa till förutsättningarna. En glasskiosks förutsättningar varierar som bekant med vädret, ett sommarcafés likaså. Sett ur ungdomarnas perspektiv är detta naturligtvis alldeles oacceptabelt. Sett ur arbetsgivarens perspektiv är det fullt begripligt. Tragiskt, men ändå begripligt.

En helt annan fråga som surrar i luften är Ship to Gaza och Grekland. Ship to Gaza, som något oehört viktigt och Grekland som ett finansiellt haveri. De båda frågorna har surrat i luften ett tag och nu surrar de plötsligt tillsammans. Men, för Greklands del i ett nytt - negativt - sken. Det har visat sig att Grekland går Israels ärenden och hindrar Ship to Gaza från att segla vidare. Det ter sig ytterst märkligt att Grekland och andra länder går Israels ärenden - där syftet för Ship till Gaza är fokus på mänskliga rättigheter och bistånd till ett behövande område, inte krig och våld. Läs Mattias Gardells artikel om Ship to Gaza. Den ter sig viktig att begrunda.

Av Victoria blir man glad. Hon firade sin födelsedag i går - på Öland, så klart. I regn, fast där annars oftast är sol. Hon hade en plastsäcksklädd make och far på respektive sida. Nöden hade uppenbarligen ingen lag. Det kan man ju le en aning åt.

Victoria har alltid ett leende på läpparna. Av hennes sätt och utstrålning blir man verkligt glad. Må lycka fylla alla hennes dagar.

Anette Grinde 

Tillgångar, skulder, enskild egendom, giftorättsgods och skilsmässa.

Män och kvinnor äger sina egna saker och ansvarar för sina egna skulder. Detta förhållande ändras inte för att man blir sambo eller gifter sig. Detta gäller vare sig du är gift, sambo eller singel.

Om två personer har bestämt sig för att gifta sig bestämmer de, var för sig, fortfarande själva över vad de vill göra med sina tillgångar eller hur de vill förhålla sig till sina skulder. Undantag finns naturligvis, som alltid. För avyttring eller belåning av en fastighet krävs t ex ett skriftligt samtycke av makan/maken.

Om makarna sedan bestämmer sig för att dela på sig, genom skilsmässa, krävs en uppdelning (bodelning) av deras tillgångar. De förfogar i detta läge inte själva helt över sina egna tillgångar. Hur tillgångar skall fördelas i bodelningen beror, enligt huvudregeln, på om deras tillgångar är att anse som giftorättsgods eller enskild egendom. Det är en viktigt klassificering och bör begrundas noga.

Utgångspunkten är att all egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Om du sålunda gift dig och ni inte tillsammans har upprättat ett äktenskapsförord er emellan är utgångspunkten att era respektive tillgångar är giftorättsgods. Undantag finns t ex om en tillgång har erhållits genom arv eller gåva, med det särskilda förbehållet att det skall vara enskild egendom.

Omklassificeringen från giftorättsgods till enskild egendom kan göras genom ett gemensamt upprättat äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan makarna avtala t ex att alla tillgångar som fanns vid tidpunkten för giftemålet skall vara enskild egendom, att vissa enskilda tillgångar ska vara enskild egendom eller att alla tillgångar som innehas nu och tillkommer i framtiden skall vara respektive makes enskild egendom. Ett äktenskapsförord måste undertecknas av båda makarna och registreras för att vara gällande. Äktenskapsförordet, som ju är ett undantag från huvudregeln om giftorättsgods, görs i samband med att äktenskapet ingås, eller under det pågående äktenskapet - och det kan ändras när som helst under äktenskapet. Det görs genom en gemensam aktiv handling - ett, av båda makarna, undertecknat dokument som ingivits för registrering. Det kan alltså bara ingås eller ändras genom att makarna är överens om att det skall ingås eller ändras.

Vid en skilsmässa görs sålunda en bodelning. I denna delas makarnas tillgångar, som är giftorättsgods, efter avdrag för makarnas skulder lika mellan makarna. Undantag från detta finns, t ex gällande korta äktenskap eller genom andra frågor gällande oskälighet. Den enskilda egendomen ingår alltså normalt inte i bodelningen. Den ägs även fortsättningsvis av den som ägt den innan bodelningsfrågan blev aktuell.

Ett giftemål innebär ett löfte till varandra kring hur och att man vill leva tillsammans. Det är en fråga om kärlek, trygghet och gemensam omsorg. Frågorna om vad äktenskapet betyder för respektive part bör aktivt begrundas och diskuteras innan du kliver in i äktenskapet. De spelar roll. För dig, för din vän, för dina/era barn och för ert framtida liv tillsammans.

Om du gifter dig ändras också de ekonomiska och juridiska reglerna i förhållande till den du gifter dig med, i jämförelse med om ni inte gift er. Och det ni har tillsammans, och var för sig. Se till att du förstår innebörden och ändra, gemensamt, det som bör ändras för att läget skall bli just så som ni tänkt er - tillsammans. Vad händer om någon blir sjuk? Vad händer om någon av er dör? Hur vill den som dör ha det? Och hur blir det för den som blir kvar? Vad händer om kärleken tar slut och ni inte mäktar fortsätta ert liv som gifta, tillsammans? Spelar det någon roll om någon av makarna har barn? Hur påverkas de av giftemålet? Hur blir det för barnen om ni inte gifter er och hur ändras det om ni gifter er?

Så. En annan fråga att utreda är hur makar ärver varandra. Och hur barnens arv påverkas av att föräldrar gifter sig med varandra.

Anette Grinde 

Samboavtalet ändrar lagens mening

När de unga tu bestämmer sig att bli sambo skaffar de ibland en ny gemensam bostad. De flyttar, tillsammans, in i en bostad som införskaffats för det gemensamma boendet. Då gäller sambolagens skrivning som säger att båda har lika mycket rätt till bostaden vid en separation. Det innebär att varje sambo har rätt till halva värdet av bostadsrätten eller fastigheten.

Om ena parten äger mer än 50% eller om den ena parten har gjort en större insats (i pengar eller tid) så innebär sambolagens huvudregel att den som äger en större del eller gjort en större insats, inte tillgodoräknas detta vid en delning. Vardera sambo har rätt till hälften av marknadsvärdet av bostaden, oavsett ägande eller insats.

Om du är sambo, flyttat in tillsammans i ett boende som anskaffats för just det gemensamma boendet och inte är nöjd med en sådan fördelning – krävs en aktiv handling. Det krävs att du & din sambo gemensamt upprättar ett samboavtal, som tydligt talar om hur ni vill att ert boende skall fördelas vid en eventuell separation.

En helt annan fråga är hur sambor ärver varandra. Det enkla svaret på detta är att en sambo saknar arvsrätt. För arv efter en sambo krävs helt enkelt ett testamente. Inget testamente = inget arv.

Anette Grinde 

Hur är det att vara sambo, egentligen?

Att flytta ihop med sin älskade vän är ett stort steg. Det skapar nya förutsättningar och det skapar också nya juridiska förhållanden dem emellan. Vad händer när en av parterna dör och vad händer om någon av dem inte längre vill att samboförhållandet skall fortsätta? Ja, utan avtal och andra juridiskt korrekta handlingar kan detta skapa oönskade resultat – eller i varje fall väldigt obekväma och tragiska för den kvarvarande parten.

Om en sambo dör gäller att vederbörandes barn, föräldrar eller syskon har en laglig arvsrätt. Om barn, föräldrar eller syskon saknas går arvet, utan testamente, till Allmänna Arvsfonden. Den efterlevande sambon saknar laglig arvsrätt. Den efterlevande sambon kan därmed behöva lösa ut sin sambos barn eller arvsberättigade familj, för att kunna leva kvar i den bostad där de gemensamt bott. Saknar hon/han den möjligheten krävs sannolikt en försäljning och flytt. För att ändra detta förhållande krävs t ex ett genomtänkt ägande och/eller ett testamente, väl genomtänkt och formellt korrekt formulerat. (Läs mer om arvsrätt på wikipedia)

Vid en separation, där någon flyttat in till en annan person i dennes bostad, sker ingen delning. Den som äger bostaden, eller står på hyreskontraktet, får behålla bostaden. Den som flyttat in, har ingen rätt till bostaden.

Vid en separation, där ett gemensamt köp eller bostadsanskaffande skett, har båda lika stor rätt till bostaden. Varje sambo har rätt till halva värdet av bostaden, oavsett vem som äger bostaden, vem som står för kontraktet, eller hur stor insats någon av parterna har lagt i boendet. I den mån man önskar ha en annan fördelning, t ex med hänsyn till ägandeandel, behov eller insats krävs avtal mellan parterna. Detta bör upprättas i samband med att bostaden införskaffas eller under "fredstid", d v s inte under separationen när avtalsfrågor ter sig svårare än under sambotiden.

Är du sambo bör du, tillsammans med din vän, tänka över hur er situation skall se ut om ett dödsfall sker eller en separation er emellan inträffar.

Inte sen, utan just nu.

Anette Grinde 

Indien; Kastmärke...

Pattukkottai - Tamil Nadu. 19 dec 2010.
Glada tjejer i butiken, med smink i pannan.

I vackra Indien möter vi ofta kvinnor, med ett klart färgat märke i pannan. När vi talar om detta eller visar bilder på kvinnor med ett sådant märke, blir reflektionen hemma nästan alltid att det är ett kastmärke. Men, så är inte fallet. Det finns inget sådant tecken som visar människors tillhörighet. Märket kan antingen betyda att hon är gift eller helt enkelt vara en dekoration, vare sig hon är gift eller inte. Det kan helt enkelt betraktas som smink.

Både män och kvinnor, hinduer, låter sig också välsignas eller lyckönskas med färg i pannan. Lite färgpulver ger då en prick eller streck. Det kan t ex ske i samband med ett tempelbesök, inför en resa eller i samband med en fest. Shivadyrkare målar ofta tre horisontella vita streck i pannan.

Ett färgat märke i pannan är sålunda inte ett kastmärke. Det är att betrakta som kosmetiskt vackert eller som en lyckönskan för någon händelse som varit eller komma skall.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

Läs gärna;

Indien – personlig guide av Per J Andersson

Vagabond Media Ab

2007

ISBN 978-91-975031-6-7

Indien i ett nötskal – uppslagsbok för resenärer

Rolf Grönblom

Valentin förlag

2004

ISBN 91-7233-051-1

Besök gärna;

http://www.indien.nu/

Wikipedia om kast

Indien Online

Indien; De fantastiska korna...

De fantastiska korna vandrar i sakta mak över ängar och vägar. Indierna låter dem hållas. De kan i princip vandra där de önskar.

Några håller dem i ett rep och vandrar tillsammans med dem på ängarna och vägarna. Några har ett rep runt halsen, men vandrar alldeles själva. Man får passa sig lite så att man inte kör över det vandrande repet när man färdas på vägen. Några är bundna i vägkanten, för att äta av allt det gröna strax intill. Och några går utan rep, med eget ansvar att inte försvinna från sin ägare.

I resehandböcker och andra böcker om Indien anges att de lösdrivande korna inte är herrelösa. Deras ägare sägs finnas någonstans i närheten. Undantaget från detta sägs vara gamla kor eller sjuka kor, som tillåtits driva iväg för egen vind. På landsbygden är det lättare att förstå att ägarna vet var det är, än vad det ter sig i städerna. I städerna ter det sig, för en utomstående betraktare, en aning märkligt om - att - någon riktigt äger dem.

Vad gör mannen till höger i bild?

Korna tillåts vandra som de vill. De jagas sällan bort, såvida de inte blir alltför närgångna eller nyfikna på sådant som de inte bör komma i närheten av. Man kan t o m se dem inne i portuppgångar eller på väg in i butikslokaler, på sin jakt efter mat eller dryck.

Korna äter mycket av det som människorna ratar. De är sålunda en del av renhållningssystemet i landet. De kan ofta ses rota i soporna, och äter sådant som inte ser så lämpligt ut att äta. Som plast, förpackningar, mm.

Korna kan bidra med dragkraft. Även om vi inte ser det så ofta när vi färdas på landsbygden, kan de användas t ex till plogar, oxkärror, tröskor och vattenpumpar. Oftast ser vi djuren lösgående, utan att användas till drag- eller bärhjälp, men ibland ser vi dem med plogar och oxkärror spända för långsamt värv.

Från korna fås ghi. Ghi är ett kokt koncentrerat flytande smör. Det är det traditionella matlagningsfettet i Indien. Deras spillning används till bränsle, dess urin används inom medicinen och dess mjölk till att framställa t ex ghi, sötsaker och ostmassa.

De indiska korna är en del av bilden. Den vi ofta ser framför oss, när vi tänker på landet. De är inte en del av ett stort kommersiellt bruk. De är en del i samhället. De tillhör. De tillför. De vårdas. Och de spelar roll.

De vandrar i sakta mak i landskapet. Till glädje för de som äger och de som ser.

Anette Grinde 

F ö r e t a g s h u s e t

Boka gärna en föreläsning om vår resa i Indien;
Anette Grinde
Tfn 0708 905 731


Läs gärna;

Indien – av Indienspecialisten Empatum

David Ståhl

2006

ISBN 978-91-631-9522-8


Kornas plats i Indiens grundlag.

En tragedi av stora mått...

..har skett i det sagolikt vackra Indien. Igen. Ja, de packar tågen för hårt. De är så oerhört många människor som vill åka med. Och när olyckan händer, så händer det så stort.

En ny tågolycka har inträffat. Tåget var på väg till New Delhi. Nyheter24 rapporterar om 63 döda. En stor oro finns för att det bland dessa finns två svenska ungdomar.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

DN - SvD - Aftonbladet

DN & SvD - rapporterar om de båda ungdomarna

Föreningslivet förundrar.

Rånäs 4H arrangerar träningsaktiviteter, tävlingar och andra typer av aktiviteter. Det görs varje år, så det är ingen nyhet. Men, det är en fantastisk prestation att göra det just varje år. Igen och igen. Utan uppehåll. Tålmodigt. Återkommande. Med ständiga försök till god kvalité och glädje. Till glädje för oerhört många ungdomar och vuxna. De ideella föreningarnas kraft gör mig glad. De som bygger på att människor vill göra mer. Det bygger på viljan att göra mer för andra. För sig själv, och för andra.

Vi, Sverige, är ett riktigt föreningsland. Det finns oerhört många människor som är ideellt engagerade. Det kan t ex ske som medlemmar, som styrelserepresentanter, som valberedningar och som ledare. Det finns föreningar som täcker nästan varje intresseområde, där syftet ofta är att tillsammans idka just denna aktivitet. Löpning, schack, knyppling, fotografering, hembygd, friskvård, friluftsliv, mm. I Norrtälje Kommuns föreningsregister finns minst 220 föreningar. Därtill kommer alla de som inte faller in under deras föreningsfilosofi eller av annat skäl inte finns i registret. Jag skulle kunna gissa att vi säkert har 500 föreningar i kommunen, med 3 – 1000-tals medlemmar, mer eller mindre aktiva.

Föreningslivet är onekligen förundrande. Positivt förundrande.

En stor eloge till alla er som är aktiva i de ideella föreningarna i vår kommun, och i vårt land för övrigt. En stor eloge till alla ni som gör att Rånäs 4H finns, utvecklas och skapar mer. Likaså till aktiva i föreningar som t ex Svenska Turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Norrtälje Fotoklubb, Hembygdsföreningen St Eriks Gille, med mera, med mera. En stor eloge till er alla som gör.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

Fantastiska ungar...

Knattar. Som fnattar runt som små skott. Deras ben går som trumpinnar, ansträngningen syns genom de små förvridna ansiktena, håret spretar i vindbruset och skrattet och gråten ligger nära varandra. Det är tävling, fast ändå bara lek. Jag hoppas att leken för alltid får behålla sin plats i deras liv, men kanske är det någon som genom gårdagskvällens eller liknande arrangemang finner att just löpning är något som skall stå på deras agenda i något eller några perioder av deras liv. Vi hoppas att många av dessa finner löpningen värdefull – för hälsa, glädje och inspiration.

Gruppen med alla de fantastiska knattetjejerna (födda 2002-och tidigare), där 64 härliga ungar kom i mål, vanns av Linnéa Ericsson-Bäckvall (Spånga), tätt följd av Elsa Eriksson (Gottsunda IF) och Fanny Måhl (Vallentuna FK). För grabbarna, i motsvarande klass, var det Gustaf Harning (Ununge IF), Zakaria Holmén (Rånäs 4H) och Felix Kahlert (Rånäs 4H) som krep de första platserna. I den gruppen var det 71 knattar som kom i mål. Man blir riktigt glad, när så många knattade sig runt på 800-metersbanan i Socitetsparken i Norrtälje denna kväll. Man blir riktigt, riktigt glad.

Tack, Rånäs 4H, för arrangemang av spring under RoslagsNatta - Sparbanksloppet, Flygfyrenloppet och NT-loppet gör alla åldrar välkomna till detta arrangemang.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t