19 dec. Riktning ost.

Söndag. Sen start (ca kl 1100). En fantastiskt god morgon. Frukost med glada miner. En fantastiskt glad tjej fick mig in i en butik och handlade två indiska klänningar (500 rup). Vid packning och avfärd bjöd butiken på te (medan Leif slet med packningen på mc.n) Jag pratade kartpunkter och bensinstation och hela butikens personal involverades i samtalet (8-10 pers). Underbart humörhöjande morgon (även om humöret var gott redan innan).

Njutning och glädje står på programmet för dagen. Det är mulet och grått. Det är ett bra väder att färdas i. Vi är glada om det inte regnar.

Landskapet är öppet och platt. Det ca 15 km kvar till den östra kusten.

Efter vägen torkas kokosnötsskal. Det är tydligt att allt tas till vara.

Det finns gott om bensinstationer efter vägen. Detta är särskilt bra när vi saknar trippmätare och säkra km-sträckor.

Vägbanan används ofta för torkning - ris, halm, kokos, kläder på olika platser allteftersom.

En liten smal get ligger och kliar sig mitt på vägen. En ko spankulerar tvärs strax därefter. Det blir att sicksacka en aning emellanåt.

Vi är väl utrustade med kartor över de områden vi färdas i. De ser dock helt olika ut - och vägnätet stämmer inte särskilt väl med kartbilden. Vi tråcklar oss fram, vi frågar och lotsats alltid rätt.

Vi ser inget lyx eller överflod. Vi ser stret, men vi ser ocksa leenden och möter vänlighet på alla platser.

Edunbavaram.
Risodlingarna sträcker ut sig i det platta vattendränkta området. Grisar, getter och kor vandrar fritt omkring på vägen och i dikeskanten.

Thulasiyapattinam.
Annapettai.
Här har det regnat. På sina ställen är vägen översvämmad. Det blir bevärligt att se de djupa väggroparna, som man inte får köra ner i.

Ju närmare kusten vi kommer desto finare blir nu husen. Men det håller bara i sig en kort stund. Snart är husen av palmblad igen.

Thagattur (distrikt Nagappattiam)
Marudhur
Det är härligt att färdas i områden där turismen annars saknas. De glada leendena tillför värme till vår dag. De fina husen är nu få - husen av palmblad är de vanligaste....

Karrumppampulam
Vedaranniyam
Koddikkarai (Point Calimere, Wildlife & Bird Sanctuary)
En plats för flyttfåglarna att vila på en stund. Detta är ett fågel- och djurreservat. Massor av apor skuttar över vägen. Längst ute vid havet och fyren fanns mängder av fiskebåtar i glada färger. Fotoglada pojkar poserade glatt. På väg ut till udden pågick saltutvinning. Kvinnor och män arbetade med paketering vid vägkanten.

Vedaranniyam - målgång ca kl 1600
Att man inte blir sjuk av maten är här ett under. "Pepparpeppar" och en bön till högre makt att så förblir. Jag avstår från att fota vår middagsrestaurang. Barnen kommer aldrig att resa med oss om de ser denna.

I varje by finner vi små restauranger, en liten pappershandel, godishandel, kastrullshop och annat världsviktigt. Vi finner inte det stora överflödet någonstans. Det är ljuvligt att inte känna något köpbehov överhuvudtaget. Ljuvligt gott.

Dagen har varit god. Ett kort regn (dur) vid färd ut mot Koddikkarai. Detta är ett reservat, särskilt besökt av flyttfåglar under perioden oktober - mars. (= den ostliga udden, precis norr om Sri Lanka).

I målgångsstaden (Vedaranniyam) finns ett fantastiskt tempel. Ingången är smyckad av fantastiska figurer.

I morgon drar vi vidare i sydlig riktning.

Anette Grinde ... . . .

63.45 rupier/liter

380Rup - 5.99 liter i Pattukkottai.

Middag 25 rupier.

Hotell 210 rupier (blev 315 rupier vid avfärd).