En underbar dag...

En underbar dag kan vara en sådan dag när man får umgås med människor som har spring i benen.

Igår var en sådan dag. Det var sol, lite moln och några enstaka duggstänk. Det var kortbyxväder och en väldig massa löpare på plats. Mängder av lag med tävling och lek i olika dimensioner på agendan. För oss var det allvar, om än en stunds lek ändå. Ett lag ger ändå en väldigt större dos av allvar, än när man bara är alldeles själv.

Vi var fem. Susanne, Carolina, Jennie, Lotta och jag. Fem Rånäs 4H-veteraner, med långt som vanlig distans. Vi springer alla marathon. Vår uppgift var att göra så bra ifrån oss som möjligt. På en kort distans. För 5000 meter får klassas som kort, när man gärna springer 42,195. 5000 meter är något annat än vanligt och det är väldigt mycket mer jobbigt.

Susanne först. Jag sen. Och därefter Carolina, Jennie och Lotta. Trötta, glada och lagom frustrerade. Man vill så mycket, men det går inte fortare än vad det går. Trots försök och goda föresatser.

Nåväl. En 6.e plats, av 76 damlag, är inte fy skam. Spöade av unga rappa tjejer. Till nästa år får vi träna bättre. Om det nu någonsin hjälper, när ålderns rätt tar ut sin kraft allteftersom.

Fantastiskt roligt är det att tävla, att se glädjen hos alla som stretar och försöker. Som lägger manken till och gör. Det gör mig glad. Riktigt, riktigt glad.

Igår var en bra dag. Det var en stretsam dag. Och en glädjens dag.

A ...