Himlens portar öppnar sig....

Himlens portar öppnar sig
Regnet vräker ner
Obönhörligt

Strax innan var himlen alldeles blå
Klar, molnfri och blå

Vi tittar bort en stund
Ett ögonblick

När vi vänder oss igen
är det blå förbytt
till nästan svart

Nästan som livet
När värmen lyster stark
för att strax senare vräkas omkull
i sorg
eller vrede
eller djup frustration

Strax finns det
en spricka i molnet

Vi ser att det ljusnar
Vi ser återigen något blått

Vi känner återigen
värmen
spira sakta

Ljuset, och allt det blå, återvänder
Sorgen motas
Bort
Glädjen är åter

Anette Grinde
2007-08-08