Sidor ...

lördag 30 oktober 2021

Snälla, säg inte de elaka orden...

Jag läser ett inlägg på nätet. Någon har skapat skada för någon annan. Använt ord som skadat någon annan. Påverkat livet, inte bara kort och flyktigt. Hon avslutar det viktiga inlägget med:

- Snälla, säg inte de elaka orden. Någon ska leva med dem.

Ja, vi har yttrandefrihet här i vårt land. Men, vi kan välja vad vi säger. 

A.. 


onsdag 27 oktober 2021

fredag 22 oktober 2021

Mitt Roslagen 21 oktober 2021.

Mitt Roslagen 21 oktober 2021. 

Tro. Mika Wallander. 


Mika Wallander skriver i Mitt Roslagen (21/11-21) om tro och Svenska kyrkan. Tro är viktigt, tänker jag. Olika för alla, men viktigt. Tro är trygghet. 


Hon skriver om några som velat lämna kyrkan och samtal kring det. Jag tänker att vår allas tro ser väldigt olika ut, att det är väldigt individuellt. Den skiftar över tid, tar sig nya uttryck beroende av hur livet blir och vad jag lär mig. Mänskliga möten kan påverka både positivt och negativt, men det negativa kan (i regel) lösas med goda samtal och tolerans. Kyrkan är, för mig, en viktig plats. Den står för grundläggande värderingar. Ja, inte alltid och inte alla, men i det stora hela. Kyrkan, precis som samhället, består av människor. Det är dem vi möter, som representanter för helheten. Om de krockar med oss själva kan vi bli förbannade eller mjukt kantstötta. Tanken kan bli: "Jag vill inte betala till detta." Då kan jag behöva påminna mig om att en eller få upplevelser, eller enstaka människor inte gör kyrkan. Vare sig åt plus eller minushållet. En hel del ligger i mig, vad jag gör och hur jag tänker. Ibland behöver jag talas med, så att jag inser att det är just det som hänt. Jag kan behöva mötas och omfamnas (i känsla, inte faktiskt). Om jag har mött någon eller något som (tillfälligt) skrämt eller krockat med min själ kan det lösas med ett gott samtal. Om jag vill och klarar att se helheten. Jag är tacksam för det. Jag hoppas att jag oftast vill och är mottaglig för samtalet. 


För mig står kyrkan för en viktig samhällsgrund, genom hela livet. Där leker barnen, får sång, lek, bus och kunskap. Barn och föräldrar skapar, var för sig och tillsammans. Ungdomar likaså, med konfirmation, ungdomsgrupper och livsutvecklande verksamhet. När ungdomsåren går över i vuxenliv och ålderdom finns den också där. Ja, för alla åldrar och för livets alla skiften. Dop, vigsel och begravning. Sorg och lycka. Mat, fika, dusch och samtal. Genom livet. Därtill en mängd underbara kyrkor. Platser att gå till. Vara på. Njuta av och reflektera i. Tänk om allt detta inte skulle finnas? Tänk om kyrkorna skulle stängas och förfalla och all verksamhet inte klara sig. Det skulle vara en sorg i mitt hjärta. Jag är inte med i Svenska kyrkan för att jag måste ha den just nu. Eller också är jag det. Jag är med för att jag vill måna kulturarvet, för att kyrkan är en mycket viktig plats för många, för att jag eller någon annan kan behöva den när som helst. För att någon behöver platsen, människorna eller den världsvida gemenskapen. Jag betalar kyrkoavgift för att kyrkan gör mängder av goda saker för många. En vacker dag också för mig. Det är en slant för laget. Precis som vaccinationen är en grej för laget (och för mig), så är kyrkan det också. För ditt och vårt allas väl. Så är det i varje fall för mig. Kanske är det annat för dig. 


Anette Grinde