onsdag 27 februari 2019
Välkommen du nya dag!
Timmarna är bättre på morgonen än på kvällen. Piggare. Skarpare. Njutbarare.
Idag var jag också duktigare på att stiga upp i - för mig - bra tid än igår. Gårdagens kl fyrauppstigning (av ouppmärksamhet och misstag) var lite onödigt tidig även om morgonen är den bästa tiden på dagen. Även tidigheten kan få ha någon form av måtta. Den lär väl förstås komma med åren. Omåttan i tidigheten, alltså.
Nu är morgonen också en smula ljusare än den varit på länge. Varmare. Det är som om en ny tid kommer när den nya dagen vaknar. Den har frisk luft och nya äventyr med sig. Det finns förutsättningar för nya möten, nya samtal och möjligheten att lära sig något nytt.
Den blå himlen och solens ankomst bygger värme i mig. Kyla, irritation och skav har silats bort under natten. Förväntan och glädje har istället tagit plats.
Välkommen du nya dag.
A..
torsdag 14 februari 2019
Två månader senare ...
Två månader senare kom kunden in i butiken och krävde att få byta en vara.
Butiksinnehavaren berättade att bytesrätt förelåg på ej prisnedsatta varor, men väl på nyinkommet och då för köp som skett under den senaste veckan. En veckas bytesrätt för nyinkommet, alltså.
Kunden berättade att köpet var gjort före jul, att det var en julklapp, varpå butiken berättade att det tyvärr var för sent. Varan var också prisnedsatt, vilket också var ett skäl för butiken att tacka nej till bytet/återlämnandet. Kunden blev arg, rent av rosenrasande, sa att hen aldrig mer skulle handla i butiken och gick ut och slängde igen dörren. Försök att få till stånd en mjukare ton eller känsla fanns inte på kartan, då dörren raskt åkte igen och vreden kändes i luften en lång stund därefter.
Butiksinnehavaren blev synnerligen illa till mods, eftersom aggressiva kunder är obehagliga. Ja, inte kunden i sig, för personen kan vid ett annat tillfälle förstås vara en vanlig, icke-aggressiv och trevlig person. Det obehagliga är den aggression som ibland sänds emot butikens personal. Inte så ofta, men ibland. När vi - vi människor - är sådana beror det kanske oftast på något annat än butikens normala regelsystem eller den person som står mitt emot. Det kan bero på hur personen själv mår eller vad denna är villig att förstå. Företagandet villkor är ibland en sådan sak som, för många, är svårt att förstå.
Jag tackar, innerligt, för den stora merpartens vänliga bemötande och där kunden inte övervältrar sina egna tillkortakommanden på butikspersonal genom vredesmod i såväl utstrålning, röstläge som faktisk handling.
Jag hoppas att jag själv aldrig någonsin argumenterar för byte av en vara på orätt grund. (Rätt grund är trasig eller fel i vara, eller fel vara - där felet inte beror av mig, inget annat). Och jag hoppas också att jag lyckas hålla min ton acceptabelt vänlig. Ingen i en butik behöver en aggressiv ton emot sig.
A..
Butiksinnehavaren berättade att bytesrätt förelåg på ej prisnedsatta varor, men väl på nyinkommet och då för köp som skett under den senaste veckan. En veckas bytesrätt för nyinkommet, alltså.
Kunden berättade att köpet var gjort före jul, att det var en julklapp, varpå butiken berättade att det tyvärr var för sent. Varan var också prisnedsatt, vilket också var ett skäl för butiken att tacka nej till bytet/återlämnandet. Kunden blev arg, rent av rosenrasande, sa att hen aldrig mer skulle handla i butiken och gick ut och slängde igen dörren. Försök att få till stånd en mjukare ton eller känsla fanns inte på kartan, då dörren raskt åkte igen och vreden kändes i luften en lång stund därefter.
Butiksinnehavaren blev synnerligen illa till mods, eftersom aggressiva kunder är obehagliga. Ja, inte kunden i sig, för personen kan vid ett annat tillfälle förstås vara en vanlig, icke-aggressiv och trevlig person. Det obehagliga är den aggression som ibland sänds emot butikens personal. Inte så ofta, men ibland. När vi - vi människor - är sådana beror det kanske oftast på något annat än butikens normala regelsystem eller den person som står mitt emot. Det kan bero på hur personen själv mår eller vad denna är villig att förstå. Företagandet villkor är ibland en sådan sak som, för många, är svårt att förstå.
Jag tackar, innerligt, för den stora merpartens vänliga bemötande och där kunden inte övervältrar sina egna tillkortakommanden på butikspersonal genom vredesmod i såväl utstrålning, röstläge som faktisk handling.
Jag hoppas att jag själv aldrig någonsin argumenterar för byte av en vara på orätt grund. (Rätt grund är trasig eller fel i vara, eller fel vara - där felet inte beror av mig, inget annat). Och jag hoppas också att jag lyckas hålla min ton acceptabelt vänlig. Ingen i en butik behöver en aggressiv ton emot sig.
A..
fredag 8 februari 2019
Denis Mukwege
Så mycket fasa han mött. Och ändå kan han göra så mycket skillnad.
Så många historier. Det är absurt men genomtänkt att inte vara med på sin dotters bröllop för att undvika konflikter. Hans egen församling var enhälligt emot giftermålet.
Man måste onekligen vara en mycket försonande människa för att fortsätta arbeta på en plats där alla är emot något som kan antas betyda mycket - personligt - för honom själv. Hur helades situationen? Den kan ju inte ha upphört för att han inte deltog i bröllopet, eller?
När jag fortsätter läsningen tänker jag att så mycket annan fasa händer i hans liv, så att bröllopsfrågan till slut bara är en liten fråga i sammanhanget. Absurd, men inte livsavgörande. Försonande handlingar är däremot livsavgörande.
A..
