En kund kliver in i butiken. Hen har med sig sin andra hälft. De bestämmer sig för att köpa ett sjökort över den yttre skärgården. Butikspersonalen hämtar kortet. De tittar på kortet och köper detta.
Någon dag senare kliver hen in i butiken igen. Hen har sjökortet med sig. Hen säger sig vara jurist och hävdar fel i kortet. Hon hävdar att det saknar copyrightmarkering & inte innehåller grynnor och skär i de yttre farvattnen. Sjökortet var ett sjökort som omfattade en bit av vår fantastiska ytterskärgård. Där saknas helt enkelt grynnor och skär, varför sådana inte är utmärkta. Alla sjökort i butiken är utgivna av Sjöfartsverket, så även detta.
Hen hävdade fel och hotade med jurist och Konsumentverket. Hen utgav sig för att själv vara jurist. Om hen varit jurist, så hade hen vetat och förstått att hen hade att granska sjökortet innan hen lämnade butiken, att hen träffat ett avtal med butiken om köp och att det inte med automatik innebär ett avtal om retur av varor. Sjökortet var utgivet av Sjöfartsverket, där också en friskrivning finns antecknad. Hen hade dessutom vikt och förstört kortet, vilket gjorde det osäljbart igen för butiken. Hen hotade, agerade hårt och ovänligt, samtidigt som övriga kunder fanns i butiken. Övriga kunder i butiken blev förskräckta och kom fram till personalen efter kunden lämnat - för att stötta personalen och uttrycka sin förvåning och avsky mot kundens agerande.
Hen fick, genom hos och obehagligt agerande, återlämna den vara hon hade förstört. Hon fick därtill pengar i retur i en butik som inte lämnar pengar i retur. Hen fick det trots att hon inte hade rätten på sin sida. Hen fick det genom sitt obehagliga och omoraliska agerande - ja, det är ju genom hot och obehagligt agerande som man vinner störst framgång.
Lagstiftning finns till skydd för konsumenter, med innebörden att konsumenten har rätt att återlämna felaktiga/trasiga varor. Alltså varor som var felaktiga när de köptes. Lagstiftningen träffar inte när kunden ångrar sig. En kund kan, om överenskommelse träffats med butiken, återlämna en vara - med bytesrätt/tillgodokvitto eller få pengarna i retur - beroende av hur överenskommelsen med butiken ser ut. Detta ryms inte inom ett lagkrav, utan är en överenskommelse från butikens håll.
När du handlar i butiken har du träffat ett avtal om köp. Du har erhållit en vara, som du har betalat för. Du har undersökt den, sett att den motsvarar det du önskar. Äganderätten har, när den är betald, övergått till dig. Du kan därefter inte tvinga butiken att köpa tillbaka varan.
Om du vill ha en särskild överenskommelse med butiken, där du handlar - oavsett var eller vad du handlar, så måste du träffa en sådan med butiken innan eller i samband med köpet. Det finns alltså ingen generell rätt att lämna tillbaka varor. Särskilt inte sådant som kan klassas som förbrukningsvaror.
Kunden fick som hen ville - genom hot och obehagligt agerande. Hen lämnade tillbaka det kort hen själv förstört. Hen fick pengarna i retur. Det sista hen sa när hen lämnade butiken var att butiken kommer att höra av en jurist i frågan. Hotfullt. Vilket ärende vederbörande skulle ha är inte känt.
Det finns fantastiska människor och det finns andra sorters människor. Denna var av en senare sort.
A..
