Vi talar om placeringspolicyn och därtill kopplade frågor. Fokus är ideell verksamhet och insamlingsverksamhet, som drivs t ex i en ideell förening och i en stiftelse. Värderingarna är viktiga, men ibland är det ändå svårt att enas om en konstruktiv och tydlig text som också är relevant och genomförbar att använda i föreningen/stiftelsen. Vad betyder vad - för oss och för andra? Vad är viktigt egentligen?
I samtalet gör vi t ex återkommande genomgångar av principer kring t ex etik, risker och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Hur tänker vi i vår organisation? Hur påverkar vi andra? Hur påverkar vi miljön, människors livsförutsättningar mm genom de val vi gör? Vi låter samtalet fortsätta, inte sätta punkt för att vi gång har formulerat en mening. Låt oss höja vår medvetenhet om hur vi påverkar vår omvärld. Låt oss se att vi själva är en del av detta, att våra val är viktiga. Ställningstaganden och principer kan vara svåra att fastställa, genomföra och följa upp, men är inte desto mindre väldigt viktiga för såväl organisationen som för dess påverkan av samhället och dess strukturer.
Låt oss återkommande föra samtalet om hur vi bidrar till plusvärden istället för att dränera människor och natur i våra synsätt och i vårt handlande. Vår placering och vårt nyttjande av pengar och andra resurser spelar roll för vårt allas väl.
Diskussioner inför frågan om en uppdaterad placeringspolicy
Att äga och förvalta kapital innebär ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i olika fonder, aktier eller andra finansiella instrument påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands.
Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete i enlighet med föreningens syfte, men också för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Det ena bör inte utesluta det andra.
Det är föreningens syfte tillsammans med det hållbara samhället som är målet, inte ekonomin i organisationen i sig. Vi ska därför inte, genom ekonomiska investeringar, bidra till verksamheter som motverkar dessa syften.
Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som arbetar för att bidra till att nå de globala målen.
Föreningen väljer därför att placera tillfälligt överskottskapital i verksamheter och organisationer som bidrar till samhällets utveckling och arbetar målmedvetet med frågor som rör t ex miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barnarbete och fattigdomsbekämpning. Frågor som rör dessa organisationers styrning, där till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet behöver bedömas, är också viktiga faktorer som föreningen behöver se i sin placeringsplanering.
Föreningen placerar inte kapital i organisationer eller fonder som tillverkar, köper eller säljer varor
eller tjänster som t ex krigsmateriel, tobak, pornografi, alkohol/droger, olja eller guld/diamanter. Föreningen undviker aktivt varor/tjänster där människor och miljö riskerar att komma till skada. Föreningen placerar inte heller kapital i verksamheter som drivs på eller har koppling till ockuperat territorium, som t ex Västsahara eller Palestina där intäkterna inte kommer den västsahariska eller palestinska befolkningen till del.
I diskussioner om branscher som inte är etiskt försvarbara i organisationen kan vi konstatera att önskemålet är att undvika dem helt. Vi ser dock svårigheten i att sätta en absolut procentsats eller på annat sätt mätbar definition, eftersom detta är oerhört svårt att kontrollera. Begrepp som huvudsakligen definieras ibland som mer än 50% och ibland upp till eller mer än 80%. Om vi här säger att vi inte skall investera i organisationer som huvudsakligen arbetar med krigsmateriel, porr, droger, mm, eller andra branscher vi undviker, så kan det innebära att vi tillåter så mycket som upp till 49% av företagets omsättning i dessa branscher. Exakta belopp och svårdefinierbara ord försvårar ibland diskussionen, men vi behöver ändå förtydliga var vi står i frågan.
Om föreningens avsikt är att (helt) undvika de problematiska branscherna, krävs ett löpande samtal kring och löpande utvärderingar av gjorda och kommande placeringar. Samtalet och uppföljningen av principen är och blir då av stor vikt för organisationen. Om vi inte vågar ta ställning, kan vi då säga att vi tar ansvar för det vi gör? Vi måste våga och orka ta besväret att göra just detta, eller hur?
Mottagna medel
Gåvor, inklusive testamenten och liknande, i form av aktier, fonder eller andra placeringar som inte lever upp till föreningens placeringspolicy eller etiska principer skall säljas utan dröjsmål för att omplaceras i enlighet med föreningens ställningstaganden.
Om föreningen får en gåva som är ändamålsdestinerad på ett sätt som strider mot föreningens etiska riktlinjer eller dess möjlighet att uppfylla ändamålet på rimligt sätt, t ex med hänsyn till föreningens syfte, resurser, mm, kan gåvan komma att återbetalas till givaren.
Sprida riskerna
Föreningen sprider riskerna genom att inte samla allt kapital på samma ställe. Utöver de sparade medel som är ändamålsdestinerade, placeras övriga sparade pengar i externa instrument eller fonder som inte strider mot föreningens placeringspolicy. När det gäller risktagande kan föreningen var beredd att välja placeringsalternativ som går från medel till hög risk, men endast med en mindre del av föreningens totala kapital. Detta risktagande ska avgöras av styrelsen, efter en diskussion och utredning från placeringsspecialist, m fl relevanta personer, inom eller utanför föreningen, såväl vad avser val av placering som summa.
Redovisning och efterlevnad
Löpande under året och i samband med upprättandet av årsredovisningen skall en utvärdering göras av såväl lönsamhet som etiska ställningstaganden i de valda placeringarna. På föreningens hemsida redovisas fastställda riktlinjer liksom utvecklingen av dessa. Föreningens strävan är att lära mer och är därför också öppen för att lyssna till läsarens kunskap kring de etiska principerna.
Detta är en pågående diskussion om en placeringspolicy i en ideell förening
som arbetar med frågor om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mm. Föreningen arbetar på flera ställen i världen, i flera världsdelar, och har flera viktiga frågor på sin agenda.
Föreningen arbetar vidare med frågan om placering av medel utan att den genom placeringen bidrar till felaktiga strukturer, mer fattigdom, mindre hållbarhet, mm. Föreningen vrider och vänder på orden och funderar kring vad just deras handlingar betyder. Föreningen kommer längre en dag och backar nästa. Samtalet tar tid, får ta tid, men måste också gå framåt. Frågan känns viktig.
Har du ett tips om hur föreningen skall tänka och varför, så tar de tacksamt emot detta och vänder och vrider också på det en liten stund.
Föreningen vill naturligtvis gå plus, inte förlora på sina placeringar. De vill inte heller bidra till minus när de talar om globala mål, där rättvisa och hållbarhet är viktiga ledord.
A..
(Detta inlägg kan komma att uppdateras allteftersom samtalet fortsätter).
Exempel - här specifikt i fråga om etiska regler!
- Min stora dag (Placeringar ska ske i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler - länk saknas till hur dessa regler ser ut och information saknas från Min stora dag om hur de ser på saken).
- Röda korset (Motiv för etiska riktlinjer; Svenska Röda Korset har till ändamål att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när
det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde,
särskilt under tider av väpnad konflikt och andra nödsituationer, arbeta med att förebygga
sjukdom och främja hälsa och social välfärd, uppmuntra frivilliguppdrag, konstant beredskap
att ge bistånd och en universell känsla av solidaritet gentemot alla som behöver rörelsens
skydd och stöd.
Svenska Röda Korsets kapitalförvaltning ska med sin avkastning bidra till att Svenska Röda
Korset ges finansiella resurser för utföra sina övergripande uppgifter. En långsiktigt god
avkastning på kapitalet ligger därför i linje med Svenska Röda Korsets strategiska planering.
Men god avkastning, låga kostnader och välfungerande administration och kontrollsystem är
inte tillräckligt. Det krävs att avkastningen skapas på ett sätt som inte står i strid med
organisationens grundläggande värderingar. Därför behövs också etiska riktlinjer för
kapitalplaceringarna. Principer för etiska hänsyn i placeringsverksamheten; Etiska ställningstagande är en central del av Röda Korsets värdegrund. Detta illustreras
genom Röda Korsets grundprinciper, uppdrag i förhållande till mänskliga rättigheter och
Genèvekonventionerna samt genom Röda Korsets fredsdefinition: ”Fred innebär inte bara
frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan olika stater och folk.
Ett samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga
rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.”
Mot denna bakgrund integrerar Svenska Röda Korset hållbar utveckling, innefattande miljö-
hänsyn, socialt och ekonomiskt ansvar med god etik i investeringsprocessen och vill premiera
kapitalförvaltare som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område.
Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella
normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt ILO. De internationella
normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för
företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Svenska Röda Korset ska undvika att
investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer. Vidare ska även
bolag som har mer än 5 % av sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och
pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan
de får användas i kapitalförvaltningen.)
- Barncancerfonden (Barncancerföreningens medel skall placeras i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler.)
- Erikshjälpen (Erikshjälpen väljer placeringar i börsnoterade företag och aktiefonder som arbetar på ett trovärdigt
sätt med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och affärsetik. Vi väljer bort
placeringar i verksamheter som kränker internationella normer och som har koppling till vapen,
krigsmateriel, alkohol, tobak, spel och pornografi och fossila bränslen.)
- FairTrade (Den etiska aspekten ska jämte avkastning och risk alltid beaktas i Föreningen
för Fairtrade i Sverige placeringsverksamhet. Vid denna bedömning ska både
förvaltare och produkt (fond mm) bedömas. Grundregeln är att placering sker
med vägledning av LOs och/eller Svenska Kyrkans riktlinjer för vad som är
etiskt acceptabla placeringar. Vid urval av förvaltare ska alltid de etiska
aspekterna utvärderas och utgöra ett nödvändigt kriterium för placering.
Om misstanke om oetisk verksamhet hos förvaltare eller det värdepapper
förvaltare placerar i ska sakförhållandena utan dröjsmål utredas. Om
misstanken bekräftas ska förvaltaren påvisa att sakförhållandet avhjälps, om
inte ska förvaltningsuppdraget eller investeringen snarast avvecklas)
- Hörselskadades Riksförbund (saknar etiska ställningstaganden i sin placeringspolicy)
- Diakonia (Diakonia har en policy för miljö, sociala och etiska hänsyn i sina investeringar. Den utgörs
av sociala, miljömässiga och etiska kriterier som delats i två
komplimenterande grupper. Den första gruppen avser påverkans kriterier som används
för att identifiera förbättringsområden hos de företag som Diakonia investerar i
via olika investeringsformer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och
korruption. Den andra gruppen avser uteslutningskriterier gällande verksamheter och
eller produkter som Diakonia aktivt avstår från att investera i.
Kriterierna bygger på ett antal av internationella riktlinjer avseende relevanta miljö,
sociala och etiska aspekter; * FN: s förklaring om de Mänskliga Rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna. * FN:s Global Compact * ILO: s åtta kärnkonventioner * OECD.s riktlinjer för multinationella företag
Kriterierna samt den faktiska analysen som skall göras på Diakonias investeringar skall
ta fasta på företagens agerande i anslutning till investeringar med avseende på: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. )
- Kristna Freds (Kristna Fredsrörelsen finansierar sin verksamhet endast på sätt som överensstämmer med
Kristna Fredsrörelsens värderingar. Kristna Fredsrörelsen inleder bara samarbeten med
företag vars affärsverksamhet respekterar gällande nationella och internationella lagar och
regler samt bedriver en verksamhet som är etiskt försvarbar. Detta innebär att Kristna
Fredsrörelsen inte kan ta mot bidrag från givare/företag, eller placera kapital i fonder vars huvudsakliga verksamhet är hälsovådlig eller orsakar humanitärt lidande, som direkt eller
indirekt bidrar till våld, konflikter eller katastrofer, som är involverat i oetisk, korrupt eller
exploaterande verksamhet. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan acceptera bidrag
från givare/företag vars huvudsakliga verksamhet ryms inom följande industrier: vapen,
tobak, alkohol/droger, pornografi, olja/gas, diamanter eller guld.)
- Cancerfonden (etiska regler saknas?)
- Svenska Freds (Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går
långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet påverkar en rad
faktorer både i Sverige och utomlands. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska
förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte
ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet
som motverkar föreningens syften.
Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar fred, exempelvis
ekonomisk och social utveckling, minskad fattigdom och en förbättrad miljö. Företagen ska bidra till
samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden,
mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, till
exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet.
Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till
miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god
bolagsstyrning. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer
krigsmateriel.) Delar av Svenska Freds inledande resonemang har påverkat vår text & tanke ovan. Vi tackar särskilt för detta.
- FRII - vägledning för utformning av placeringspolicy i insamlingsorganisationer
- FRII - övriga vägledningsdokument från FRII
