Personligt rekord...

Den 27 oktober 2012, alltså i lördags, gick de personliga rekordens tävling av stapeln i Växjö. Det fanns 6-timmars och 12-timmars att välja på. Alltså, uppgiften var att springa (så långt orken räckte) i 6 eller 12 timmar. 12-timmarslöparna startade kl 0900. Dagen började med minusgrader, ett tunt frost/snötäcke låg på den frusna friidrottsbanan och solen stretade sig sakta upp på himlavalvet. Det pågick samtidigt en gångtävling, där deras uppgift var att gå 50 km eller 100 km. Gångarna gick på bana ett och löparna höll till på bana fyra. Starten för 6-timmarslöparna gick kl 15.00, när solen vänt och sakta smög sig neråt igen. Långbyxor, tröja och jacka, mössa och vantar fick det bli. Det behövdes i det lite kylslagna vädret. En av gångarna kom direkt från Nigeria. Han var inte klädd för det svenska väderläget och tyckte att det var en aning kylslaget. Att komma från 30-gradig värme till några minusgrader och gå i 12 timmar i kortbyxor och kortärmad tröja måste vara smått förundrande. Han stretade på, på bana ett, hela dagen. Under några timmar fick han på sig överdragskläder, mössa och vantar. Sannolikt lånade av någon på plats. Han kände sig mycket väl mottagen i Växjö.

Tidtagningen & varvräkningen hanterades med tidtagningschips. En resultattavla berättade hur många varv löparna presterat, därtill hur många km, km-tid per varv och km-tid totalt. Min coach, min gode Leif, rapporterade när jag sprungit 100 varv och höll mig uppdaterad under den sista timmen så att de efterföljande inte fick chansen att knappa in på mitt försprång. 148 varv hann jag med innan målskottet gick av kl 21.00. Tvåan låg ca 2 km efter mig vid målgång, så jag hade ändå en hyfsad marginal.

Lite frostigt, sol, fullmåne och helt utan nederbörd under dagen var helt godtagbara förutsättningar för detta lopp. Man håller ju ändå värmen genom att röra på sig. 

Dryck, russin, saltgurka, banan, äpple, mackor och choklad fanns tillgängligt för löparna under hela dagen. 12-timmarslöparna serverades därtill mat vid 15-tiden, som flera åt gåendes för att inte förlora för mycket tid eller stela till vid ett stillasittande. Vi 6-timmarslöpare hade just startat, så vi var inte så intresserade av mat just då.

Ingela Svedberg från Gävle gjorde sin ultradebut i 12-timmarssammanhang. Hon sprang 124 074 meter, alltså 124 km. Hon var snabbast av alla 12-timmarslöpare och gjorde ett helt makalöst bra resultat. Tänk, att springa 12 mil direkt efter varandra och ändå hålla sig på en tid under en timme per mil. Och samtidigt le.

Jag gjorde ultradebut i 6-timmarssammanhang och hann springa 62 752 meter, drygt 62 km på min tilldelade tid. Jag var snabbast av alla 6-timmarslöpare. Jag har svårt att se att jag skulle orka hålla samma takt i sex timmar till, men är otroligt glad och stolt över att ha klarat att springa drygt sex mil på sex timmar. Ja, också jag lyckades le ibland, även om det inte var helt plättlätt att springa så länge. Jag var - är - förundrad och glad över att jag klarat detta lopp och att jag därtill fick stå högst upp på prispallen.

Det gäller att bestämma sig och fokusera på just det. När man springer ett marathon fokuserar man på sträckan. Målet ligger vid 42 195 metersstrecket. Det är dit man skall ta sig, inom en - för varje deltagare - rimlig tid. Här gällde det att fokusera på tiden. Och på att hålla igång. Och att hålla fart. I sex timmar. Eller tolv, för de som bestämt sig för tolv. Tolv timmar ter sig nästan omöjligt, när man bara bestämt sig för sex timmar.

Det sägs att man orkar mer än man tror. Ja, det ser ut att stämma. Det sägs också att ultralopp är 80% mentalt. Ja, förutom en fungerande och vältränad kropp förstås. Ja, utan ett sinne som är fokuserat på den långa tiden är detta inte möjligt. Det är fantastiskt att se och känna att det går.

Tvåan i 6-timmarsloppet är 10 år yngre än jag. Jag noterar att hennes träningsdos (jogg.se) hittills under 2012 är/varit mer än dubbelt så hög som min. Då infinner sig frågan hos mig; vad kan jag prestera om jag börjar träna ordentligt?

Detta lopp gav mig inga tappade naglar. Inte heller några skavsår, mer än någon blåsa på en tå. Så, inga skador, men fylld till bredden av glädjeendorfiner. Jösses, vad man kan!

Ett bra arrangemang. Ett förundrande resultat. Med lust och glädje stor.

Vad kommer härnäst? Ja, den som lever får se.

Anette Grinde
Ultralöpare

1.a Anette Grinde - 2.a Maria Thomsen - 3.a Barbro Nilsson

Plats	Sträcka	Namn	Klubb	Klass	Född	Distans
1	6H	Anette Grinde Lundeberg	Rånäs 4H	K50	1960	62 752
2	6H	Maria Thomsen	IF Linnéa	K40	1970	60 829
3	6H	Barbro Nilsson	Solvikingarna	K60	1949	59 659

1	12h	Ingela Svedberg	Ställbergs IK, Gävle	Ksen	1982	124 074
2	12h	Robert Brinck	Västerås Löparklubb	M45	1967	120 513
3	12h	Mats Liljegren	Team Skvasåret IF	M35	1976	117 761

• Resten av resultatlistan.
• Toppresultatdatabasen (Ultradistans.se) 
• Genomförda lopp med dignitet i "modern tid"; Berlin Marthon 2012,  Helsingfors Marathon 2012, Ölands Marathon 2012, Sthlm Marathon 2012, New York Marathon 2011, Axa Fjällmarathon 2011, Sthlm Marathon 2011, Sthlm Marathon 2010, Malta Marathon 2010, Sthlm Marathon 2009, Sthlm Marathon 2008, Sthlm Marathon 2007.  Därtill En svensk klassiker klar 1994. Länk till övriga lopp av äldre datum.

Länkar. Knuff - Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Bloggportalen.se.   Knuff om Växjö - marathon - ultra  - marathonsällskapet - .  Bloggare om endorfiner - 6h. Blogger.com. 

• Varför ultra?  
• Veteransidan Friidrott.
• Rekordlista Ultradistans.

1 - 2 - 3 - gör...

1. Lyssna inte på någon med negativ inställning. 
2. Positiva människor med samma typ av resevilja är välkomna att ansluta till planeringsprocedurerna, i positiv ton och med sikte på möjligheter. 
3. Bestäm riktning, inklusive grovplanering.
4. Fatta beslut om tid, plats/område och sannolikt färdsätt.
5. Köp biljetter.
6. Fortsätt förbered/planera (lämna dock en hel del åt slumpen) och packa.
7. Lämna landet. 
8. Njut & nyttja tiden väl.

Just nu ser riktningen ut att gå mot Asien. Norra Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam. Och eller eller. Eller i någon konstellation tillsammans. Turistområden exkluderade. Resande per motorcykel eller per cykel. Enkelt och nära människorna i den trakt man besöker.

För att lära sig mer. Uppleva och glädjas över alla olikheter. Och likheter.

Anette

Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - äventyr - Norrtälje - resor  Bloggare om Indien - fotoutställning ... 

Kvinnans mor...

Kvinnans mormorsmor var född i djupaste norrland. Hon flyttade ner till Roslagen, där hon mött sin blivande make. De gifte sig. De bosatte sig på en gård och skaffade djur. Efter ett år kom den första lilla och sedan rullade det på. De fick tio barn totalt, men två dog i ung ålder. Kvinnans mormorsmor fick ett stretsamt liv, men hon stannade på gården i hela sitt liv. Hon och hennes man kunde bo kvar på ett undantag, när ett av barnen tog över. 

Ett av barnen, en dotter, gifte sig med en grannpojke. De fick sju barn. Sex pojkar och en flicka. De bodde ensligt till och det var till och från ganska trassligt i familjen. Det var som om pojkarna spriddes för vinden, eller nästan gick upp i rök. Ingen blev kvar i närområdet. Alla försvann hemifrån i tidig ålder. De efterföljande släktingarna och närstående, som forskade om familjen, blev inte kloka på vad som hände. Ingen tycktes veta. Tystnaden var kompakt. Kvar vara bara dottern.

Foto; Mats Andersson (klicka på bilden för fler bilder av honom)

Dottern gifte sig med en pojke från grannbyn. Hon stod brud på 18-årsdagen som om hon inte fort nog kunde komma hemifrån. Kort efter giftemålet blev hon gravid och bara några månader senare dog hennes man i en oförklarlig olycka. Deras dotter blev en livaktig krabat som levde med ett leende på läpparna tillsammans med sin mor. De var ensamma, nästan helt utan kontakt med mor- och farföräldrarna föräldrarna, men lyckliga tillsammans. Modern gifte aldrig om sig utan levde tillsammans med sin dotter, tills hon flyttade hemifrån. De bodde då nära varandra och hade även fortsättningsvis stor glädje av varandra. De var nästan som ett.

När modern lämnat jordelivet blev det ensamt för dottern, som aldrig hade gift sig. Hon började aktivt försöka finna de släktingar som försvann. Men hon, såsom tidigare gjort, gick bet på uppgiften. De var förundrande bortblåsta. Släktkartorna blir alldeles tomma, med stora frågetecken, hängande i luften. Vad var det som hade hänt?

Nej, hon finner inga svar. Var tog de sex pojkarna vägen? Är det möjligt att de alla kan ha flyttat helt utan spår eller hände något annat där i det ensligt belägna huset i skogen.

Anette Grinde






Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - bouppteckning - Norrtälje - släktforskning  Bloggare om begravning - gamla fotografier ... Släktdata.
 
Mats Anderssons blogg (tillstånd att låna bilden). Böcker av Mats Andersson.

Bouppteckning ...

Företagshuset upprättar bouppteckningar i Norrtälje med omnejd med anledning av dödsfall. Ja, vi gör det även på andra håll i landet, men vi når dig personligt lättast i trakten kring Norrtälje. 

Bouppteckningen är en sammanställning av boets tillgångar och skulder, för lagreglerad registrering och för möjlighet till fördelning av arvet till dödsboets delägare. Sammanställningen skall göras skyndsamt, av flera skäl som t ex lagens regler, möjlighet till fördelning av kvarvarande tillgångar, avslut, mm. 

När vi hör talas om bouppteckningar som tar upp till ett halvår eller längre att göra, så ser vi att något gått snett. Det gör oss ont. De bör inte ta mer än de av lagstiftaren bestämda 3 månaderna i de fall släktskapsförhållanden är utredda och tillgångsmassan är relativt liten. Ja, oftast bör det gå fortare än så, för att utreda och sammanställa de nödvändiga uppgifterna.    

Företagshuset dokumenterar också bygdens folk genom minnestexter, samlade av fotografier, mm. För en tid sedan besökte jag en begravning. Den var mycket välbesökt. Mängder av människor tog farväl, men ingen sade något till de övriga. De delade inte med sig av sina tankar om den de nu sörjde. Endast en svärdotter ordade vid minnesstunden. Hon talade väl och med saknad i tonen. Det var en älskad kvinna som lämnat. En älskad kvinna som hade haft många järn i elden. Ändå var minnesorden väldigt få. Prästens ord om kvinnan i kyrkan var oerhört få. Släkt & vänners ord vid minnesstunden var oerhört få. Minnesord i tidningen var nästan obefintliga. 

Vid en annan begravning var bilden det motsatta. Där lyste solen över orden. Prästen beskrev henne med värme, minnesorden i tidningen likaså och på minnesstunden i kyrkan hördes glädjens sång mitt i saknaden och minnet var väldigt ljust. Skillnaden var stor och på något sätt omvänd. Den förstnämnda hade varit mycket mer aktiv i det offentliga än den senare. Men, varför ordade inte någon av alla de offentligt aktiva vid hennes minnesstund? Varför hade prästen inget att säga om henne? Kanske berodde det på att ingen hade satt sig ner och begrundat vad hon hade åstadkommit, vad hon hade försökt och strävat efter, och vad som varit hennes lyckospår i livet. 

Ytterligare en annan begravning var väldigt ljus. Där lyste sol & lycka, där haglade minnesorden såväl i begravningsakten som under minnesstunden. Han var saknad, men oerhört älskad. Det var ingen tvekan om vad han ville och gjorde, vad han utstrålade och vad han älskade. Och att han var älskad. Ett stort ljus lyser över hans minne. 

Visst vill vi minnas de som lämnat i positiv ton? Och visst vill vi höra detta i en ljus begravningsakt & minnesstund? 

Vi upprättar bouppteckningar med anledning av dödsfall. Sammanställer, avslutar och registrerar. Vi sammanställer också minnestexter efter de som lämnat. Vi söker glädjen i människornas liv. Vi vill se hur de levt och skapat mer för sig & vår värld. Vi samlar samtidigt bilder som funnit i hans/hennes ägo, så att de finns kvar för sen. Du berättar vad du vet om vem & vad bilderna föreställer. Om det inte dokumenteras, så riskerar det att drunkna i tidens tystnad. Det vill vi sällan att det gör. Vill du ha hjälp att hålla minnet levande, så hör av dig.
 

• Mer om bouppteckning.
• Företagshuset om bouppteckning och minnestexter

 
Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - bouppteckning - Norrtälje - släktforskning    Bloggare om begravning - gamla fotografier ...

Reseförslag efterlyses...

Ecuador. Peru. Det låter bergigt, men spännande.

Costa Rica. Panama. Det låter platt, men länderna ter sig små och avklarade alltför raskt. Å andra sidan gör det ju inte något om vi måste passera många länder när vi ändå är igång.Jag behöver också pinna på en aning, så att jag inte halkar efter i tävlingen om flest besökta länder. Vid årets ingång räknade jag in 25 olika länder. I år har jag hittills bara besökt Helsingfors & Berlin, båda i form av maratonlopp. Både Tyskland & Finland finns med på listan sedan tidigare så jag kan inte utöka min lista med något nytt land alls, än så länge.

Vietnam frestar också. Där finns nog både kust och berg, sol och regn, liksom omsorg & vänlighet.

Jag letar efter ett land eller flera angränsande länder som är varmt i vår vintertid. Det skall därtill vara tryggt/säkert, vänligt, fritt från våld & avsevärd överfallsrisk och därtill vara ett billigt land att resa, bo och leva i. Det gör naturligtvis inte något om vi samtidigt kan springa ett marathon när vi ändå är där.

Det behöver inte klå vårt Indien vad gäller trivsamhet, men det får ju gärna aspirera på god trivsel.

Har du några reseförslag för mig att begrunda? Resan skall företas antingen per cykel eller per motorcykel.

A..

Företagshuset upprättar bouppteckningar i Norrtälje

 med anledning av dödsfall.

· Företagshuset dokumenterar bygdens folk genom 

minnestexter, samlade av fotografier, mm. 

  Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - föreläsare - långresa -   Bloggare om äventyrare - äventyr ...

Teater Nea ger Utsikten

 

 

 

 Foto Anette Grinde - klicka på bilden för större format.

• Ord om föreställningen.
• Teater Nea - boka biljetter här. 
• Youtube.com om Utsikten 
• Manus av Manusblocket

Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om teater Nea - teater tre -  Bloggare om folkbildning - teaterpremiär ...

Den som vill veta....

- Den som vill veta vad som händer behöver vara aktiv, sa hon. Därför är jag intresserad av att var med i styrelser och arbetsgrupper, fyller hon i.

Det har hon väldigt rätt i. Därtill är det tydligt att hon också sett sin engagerade roll som viktig. Det ger henne mer och det ger organisationen mer. Ja, det ger henne mer arbeten och också ofta ideella sådana, men det ger henne kunskap och det ger organisationerna stora mervärden.

När jag sitter i en styrelse eller i en arbetsgrupp kan jag påverka. Åtminstone om jag tar mig ton och ger uttryck för min önskan. Om jag inte gör det - alltså visar tillhörigheten eller tar mig ton - så är min önskan, min syn på saken, mina förslag och min kompetens i frågan inte känd. Då är det tveksamt om jag tillför.

Du som finns i en styrelse eller arbetsgrupp. Glöm inte att göra din röst hörd. Glöm inte att utmana, ställa frågor, visa att du vill & kan göra och att du vill vara engagerad. Ordföranden i gruppen må vara ansvarig för att frågor drivs framåt, men du/jag som inte är ordförande är ansvarig för att bistå, bidra och att vara engagerad. Glöm inte heller att uppmärksamma de övriga som gör. Se dem, gläds åt deras engagemang, inspirera dem och uppmuntra dem. Det skapar mer för dig, för gruppen och för dem.

Du påverkar gruppen och helheten bäst genom att bidra med glöd & engagemang - och genom att visa glädje & inspiration.

Anette Grinde

Att äta fil med händerna är tydligen skoj.

 









Marknadsföring - fokus ideell förening. Läs även andra bloggares åsikter om  marknadsföring  - styrelsearbete - valberedning - foreningsliv - ideella föreningar...  Politometern om styrelsearbete och valberedningsfrågor  * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Volontärbyrån - här kan du leta efter nya volontärkrafter till din förening. Det är en bra web-plats för ideella krafter. * STF Roslagskretsen - arrangerar STF-aktiviteter i Roslagen. * Företagshuset - arrangerar kurser för ideella föreningar.

Barnsligt förtjust...

Det var insatsen i Berlin Marathon som placerade mig på listan.

Jag blir plötsligt barnsligt förtjust, när jag ser att jag finns med på en lista som listar svenska veteranernas resultat i veteranålderklasserna i marathon för 2012. Det är långlöparen Björn Suneson som sammanställt listan. De 10 bästa i varje ålderklass finns med - och jag ligger på 8.e plats i min åldersklass. Ja, året är ännu inte slut så risken att halka ner eller ur finns ju. Om listan därutöver är fullständig vet jag inte, men det var ju ändå skoj att få vara med på en sådan viktig lista.

8.e plats? Nu gäller det att hålla igång. Jag får träna lite bättre, så att jag kan klättra i listan - eller åtminstone inte halka ur igen!

A..


Länkar. Knuff - Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Bloggportalen.se.   Knuff om Berlin - marathon - veteranstatistik - .  Bloggare om endorfiner - Blogger.com.  Berlin Marathon.  Suneson sammanställer statistiken.

Inbjudan till kurs i marknadsföring av din ideella förening

Välkommen till en kurs som rör frågan om marknadsföring för ideella föreningar.

Målgrupp; du som är aktiv i styrelsen eller på annat sätt är engagerad i en ideell förening, som du vill skall synas, ha en aktiv verksamhet och växa.

Efter avslutad kurs skall du känna till minst fem goda marknadsföringssätt - men kanske ända upp till 20 alternativa sätt - och veta hur du skall göra för att kunna använda dem

Vi talar t ex om teknik, media, samtal mellan människor och stolthet för det vi är engagerade i.

Plats; Norrtälje
Datum; 14 november 2012
Kl 1300 - 1700
Pris 500.- + mervärdesskatt per deltagare
Min antal deltagare 8 st
Max antal deltagare 20 st

Senaste anmälan 31 oktober 2012.

Information & anmälan; anette.grinde (snabel-a) foretagshuset.net eller tfn 0708 905 731

Arrangör; Företagshuset, Norrtälje

Marknadsföring - fokus ideell förening. Läs även andra bloggares åsikter om  marknadsföring  - styrelsearbete - valberedning - foreningsliv - ideella föreningar...  Politometern om styrelsearbete och valberedningsfrågor  * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Volontärbyrån - här kan du leta efter nya volontärkrafter till din förening. Det är en bra web-plats för ideella krafter. * STF Roslagskretsen - arrangerar STF-aktiviteter i Roslagen. * Företagshuset - arrangerar kurser för ideella föreningar.* Företagshuset - säljer också ekonomi/administrationsprogram för ideella föreningar.

Föreläsare; natur & äventyr...

NaturNära Äventyr öppnar nu för marknadsföring av kurser & föreläsningar av andra arrangörer. Vi letar ofta föreläsare, men finner dem ofta svåra att finna. Så, vår önskan är att samla föreläsare som gärna talar om sina äventyr för företag och föreningar på en plats.

Vi samlar i första hand föreläsare som har fokus kring natur och äventyr. Äventyrets storhetsgrad avgörs alltid av var och en. Varje besök i naturen är ett äventyr, men ibland görs också större äventyr som vi gärna lyssnar till. Kanske rör det naturfotografi. Kanske är det att bestiga höga berg. Kanske är det att med den egna kraften springa eller cykla land och rike runt.  Eller kanske rör berättelsen ett fantastiskt paddeläventyr längs vår vackra kust.

Hör av dig, om du vill synas i detta sammanhang.

Anette Grinde 
tfn 0708 905 731 – anette.grinde (snabel-a) foretagshuset.net

 Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - föreläsare - kursarrangör -   Bloggare om äventyrare - äventyr ...

Tystnad på jobbet = lågt till tak

HRbloggen.se ordar om tystnaden på jobbet. De säger t ex; "... Och trenden syns överallt. Tystnaden på jobbet breder ut sig. Mer än tidigare. Personalen tystnar. Taket blir lägre och lägre och det är ett hårdnande klimat som råder."

Varför blir det så här?

MC Stenberg kommenterar. Hon säger t ex; "...En tanke som kommer till mig är den devis som vi arbetsledare på Clas Ohlson arbetade efter: “Vi måste visa upp en enad front!” Vilket i praktiken innebar att hur olika vi än tyckte om de beslut och riktmärken vi skulle följa så skulle våra medarbetare inte märka av de skillnaderna i det dagliga arbetet."

Ja, det blir en hel del oro i leden om alla har att diskutera frågor som är beslutade. Är inte poängen att det skall vara möjligt att ifrågasätta innan frågorna är beslutade för att sedan samlas, som en enad front, för ett gemensamt arbete i samma riktning?

Min tanke går också till polischefen som föreläste på polisutbildningen och där indirekt bad om en enad front - eller kanske bad han bara om eftertanke. Jag är inte säker på att han hade fel i det han sade till poliseleverna. Lågt till tak ger inte mod att tala, inte heller när det behövs. Enad front utåt behöver inte vara samma som lågt till tak. Men, om enad front innebär att man bara skall följa ett fattat beslut som man inte kan påverka, då är det en annan fråga.

Därtill undrar jag om det är rimligt att varje chef och offentlig person alltid måste välja sina ord på guldvåg. Alltid. Yttrandefriheten är en frihet, som också ter sig oerhört krävande när var och en också ser ut att ha rätten att sprida det som sagts hur som helst. Vad är det för poliselever som väljer att sprida föreläsningen till media? Vad säger det om dem?

Min tanke går också till en tidigare arbetsplats. Kompetent. Trevlig. Bra. Ja, VD & huvudägares (numera också gifta) ord var lag och resterande del av ledningsgruppen hade att foga in sig. Ja, arbetsplatsen var kompetent, trevlig och bra - ända tills ord som innehöll ifrågasättande tankar kom upp. Då blev det inte längre en trevlig arbetsplats för den som sade emot VD.n. Arbetsklimatet blir riktigt olustigt. En fantastisk chef blev en väldigt obehaglig sådan. I ett nafs.

Yttrandefrihet, ja. Under ansvar.
Meddelarfrihet, ja. Under ansvar.
Högt till tak, ja. Också det under ansvar. 
Enad front, ja. Beroende av hur vi kommer dit.

Sedan kan man ju undra varför media så ofta skall skruva frågorna till det absolut yttersta. Till vilken nytta, kan man undra.

Anette Grinde 

Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - yttrandefrihet - tystnad -   Bloggare om lågt till tak - arbetsklimat ...

10 km

Rundan idag blev 10 km. Det var de första springstegen efter Berlin marathon. Kanske blev vilan i längsta laget, men så fick det ändå bli. Nu får jag vara igång igen, så att jag får fart till nästa lopp. När det nu blir.

Jag tog skogsrundan, medsols. I fel skor. Det fick också bli utan gps (tid), eftersom laddningen trasslar. Utan klockan kan jag nästan inte springa. Gissa tiden är ju lika med noll. Korkat, eftersom det går lika fort eller långsamt ändå. Men, måsten är måsten, eller hur?

Hösten är här. Färgerna ändras dag för dag. Idag var också solskenet här. Jag mötte mängder av människor på rundan, där jag annars sällan möter en levande varelse. Förutom något vildsvin emellanåt, och någon älg och kanske några rådjur förstås. Idag drällde det istället av cyklister och vandrare. Kanske var det det fantastiska höstvädret som fick dem att gå ut och lufta sig i den fantastiska naturen.

Imorgon börjar älgjakten i våra trakter. Då är det läge att låta bli skogsrundan. Kanske är den då inte riktigt säker. Jag tror mig inte vara beredd att chansa, eller förstöra för jägarna genom att skrämma skogens konung åt ett annat håll för den delen. Jag får springa en annan runda tills jaktlagets sittningar i skogskanterna är över. De senaste åren har det varit överstökat på ett par timmar, så uppoffringen behöver inte vara så stor.

Innan springturen idag tog jag en rask stavgångspromenad på ca 6 km. Det är en väldig skillnad att gå med stavar (i detta fall pumpstavar, 6 kg) i jämförelse med att gå på en vanlig promenad. En vanlig promenad ger mig inte träningsvärk eller frestar på nya muskler men det gjorde verkligen stavgången. Stavarna pressade mig onekligen till stuns i steget. Jag kan nästan slå vad om att det tillför plus till min löpning. Kanske är det också läge att arrangera en stavgångspromenad med STF/Roslagskretsen i höst. Kanske är det något som frestar våra vänner där? Den som lever får se vad det blir av.

Nåväl. Löpning, gympa och stavgång skall tillföra plus till mina maratontider i framtiden. Det är i varje fall min starkaste förhoppning. Kanske borde det tillföras några simtag däremellan också. Vi får se, vi får se.

Huvudsaken är jag håller lillasyster efter mig. Hon får inte klå mig, som hon gjorde när vi sist stod på en startlinje tillsammans. Så, nu gäller det att ligga i.

Anette Grinde

 





Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om - löpning - stavgång -   Bloggare om älgjakt - jaktlag ...

Utsikten - teater Nea

Vad händer när strömmen tar slut? Hur påverkas vi och hur förhåller vi oss till andra? Teater Nea har begrundat frågan och resultatet kan ses på Rosenlundsgatan i Stockholm. Utsikten, heter stycket.

Vi är på plats på premiären. Vi sätter oss på första bänk, kommer nära händelsernas centrum och hör alla andetag. Att gå på teater är onekligen intressant. Där finns väldigt mången ideell timme nedlagd i övning, samtal, reflektion och vånda. Omåttliga glädjestunder kan vi också tro att här finns.

Föreställningen ger oss avundsjukan, längtan efter tillhörighet, kärlek, ständig anpassning i rädslan att stå utanför, systerskap, föränderligheten i tillvaron, att göra vad som krävs för sitt eget bästa – även när det innebär att skada andra, grupptryck och gemensamma beslut. Den ger oss också följsamheten i grupper och relationer.

Personligheterna syns tydligt i karaktärerna och ger anledning till tanke hur vi är och hur vi gör.

Vi förfasas, nickar och ler. Teaterfolk är ett folkslag för sig. Ett sådant man kan beundra. Vi bockar och bugar för deras fantastiska budskap och tolkningar. Vi gläds över deras fantastiska engagemang och intresse.

För vad vore vi utan den fantastiska teaterkulturen?

Anette Grinde

• Teater Nea - boka biljetter här. 
• Youtube.com om Utsikten 
• Manus av Manusblocket

Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om teater Nea - teater tre -  Bloggare om folkbildning - teaterpremiär ... 

Fotoutställning Anette Grinde; spegelkyrkan ute på myren

Fullmåne i Berlin. (Nej, denna bild finns inte med i utställningen).

Bilderna hänger hos Poraths Guld, Tullportsgatan 1 - Norrtälje.

Humlan & blåelden på Ölands stenkust – den nordvästra kusten.

Här möts den öländska blåelden och humlan, när de var för sig och tillsammans försöker överleva längs den karga stenkusten. Den ofta lysande solen och den påtagliga vinden gör kargheten i landskapet tydlig. Humlan & blåelden utgör fantastiskt färgsprakande inslag i den annars steniga kusten. 

Spegelkyrkan längs konstvägen.

Vi åkte per motorcykel genom det norrländska landskapet när vi plötsligt blev tvungna att vända. Vad var det som stod där mitt ute på myren? Jo, en ståtlig spegelkyrka. Mäktig, fantastisk och vacker.

Hos Poraths guld finns också bilden av gräset över de Öländska vidderna och bilden med den djupblå himlen med den svenska flaggan.

Hör gärna av dig, om du tycker om dessa bilder och vill se fler. 

Bilden av humlan & blåelden finns också hos Towa - atelje gamla huset, Kyrkogatan 6 i Norrtälje. Där hänger fotografierna inne i butiken.

Bilderna är inramade i mörk ram. Storlek ca 50*70 cm. Pris 1 500 kr/st, inklusive moms.

Välkommen.

Anette Grinde 

Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om fotografi - humla -  Bloggare om fotoutställning -  ... 

Flickan från ovan

Flickan från ovan
Alice Sebold
Månpocket
Isbn 91 7001 149 4
2004

Susie Salmon är fjorton år gammal och upplever just sin första förälskelse då hon blir våldtagen och mördad av en granne. Från sin utkiksplats i himlen kämpar hon med att acceptera sin död, medan hon fortfarande klänger sig fast vid det hon förlorat, de levandes värld. Under många år följer hon sin familj i dess sorgearbete, liksom mördarens förehavanden och polisens arbete med hennes fall. Tills den dag hennes önskningar ser ut att gå i uppfyllelse.

Trots att bokens tema är grymt är Susies berättelse ljus och med en kärleksfull och humoristisk ton. Alice Sebold visar oss i denna underbara roman hur en tragedi kan slå sönder en familj, men också hur den kan sammanföra den igen. (Bokus & Adlibris beskrivning av boken).

Först får jag säga att om du har dålig syn kan du inte köpa denna bok. Textstorleken är minimal. Den är på tok för liten, tycker jag. Jag köpte den för 5 kr på en second-hand-butik i Norrtälje, så priset kan jag inte klaga på. Den kostar lite mer hos förlaget eller hos Adlibris/Bokus, men i pocketversion är den ändå inte dyr. Det är bra att det finns billiga böcker.

Boken är läsvärd, som en sådan bok som är bra att fördriva tiden med. Som man kan läsa, lägga bort och fortsätta att läsa igen. Och som det inte gör något om man tappar bort på vägen. Det är inte en underbar roman, det är ingen sträckläsare som man glömmer tid och rum för, men den är tillräckligt bra för att läsas. Läsa är ju något man absolut bör göra.

Kanske kan du köpa den på Röda Korsets butik Kupan för en femma, eller kanske kan du låna den på närmaste bibliotek. Jag lämnar in mitt ex till Röda Korset i Norrtälje om en dag eller två. Du kan alltså köpa den där.

Njut av dagen.
Anette Grinde



Länkar & sånt;  
Adlibris - Bokus - Månpocket . Knuff om böcker.  Knuff om Isbn 91 7001 149 4.   Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om Månpocket - Bloggare om fotograf  Alice Sebold - Månpocket -  ...  

Berlin Marathon 30 september 2012

28 september. Fredag. Berlin.
Klockan ringer en stund före kl 0300 på morgonen. Vi äter frukost, packar packningen i bilen och åker till Arlanda. Sofie ringer när vi är på väg genom Rimbo. Hon meddelar att hon nu går igenom säkerhetskontrollen. Hennes plan, till Nice, går kl 0600. Vårt, till Berlin, går 0630 och vi känner plötsligt att vi är sena. Sofie markerar också detta genom att tillägga att vi inte har tid för en punktering. Nej, tänker jag, det har vi inte. Hon har helt rätt. Och vi har inte tid för annat strul heller. När vi når Arlanda är det fullt på långtidsparkeringen och stressnivån stiger en aning. Nåväl, det löste sig och vi hann till vårt flyg. Men Sofie hann vi inte träffa som det var tänkt.

Flygfärden till Berlin var kort. Kön till biljettautomaten för att köpa bussbiljetter var däremot omåttligt lång. Vi hade å andra sidan inte så bråttom, så läget var ändå lugnt. Strax intill körde trafiken ihop sig och ilskan steg i leden när en busschaufför vägrade att flytta sin buss trots att han blockerade vägen. Det är inte underligt att det blir krig i världen när människor inte kan hantera sin situation i en enkel korsning. Stress skapar vrede, som skapar hårda ord och gester som riskerar att övergå i våld.

Bussen in till stadens mitt är full, men vi ryms ändå. Det verkar som om alla i den långa kön fick plats.

Hauptbahnhof . Här får vi av. Vi styr våra fötter mot Brandenburger Tor. Där har mången sorg utspelat sig genom tiderna; men är numera ett minnesmärke med positiv ton. Här skall snart 40 000 löpare och en stor mängd inlinesåkare passera under den kommande helgen. Det lär göras med kraft och med glädje.

Brandenburger Tor - en plats för frihet

På vår promenad ner mot Platz der Luftbrücke passerar vi ett förunderligt konstverk. Det visar sig vara " förintelseminnesmärket" - där 2700 betongpelare av varierande höjd skapar ett fantastiskt område som skapar tanke kring massiv sorg, men nu också glädje över alla de fantastiska minnen människor skapar här.  19 000 kvadratmeter - 2700 pelare i räta rader förundrar. Området saknar ingång och utgång. Det är upp till betraktaren att avgöra vad som kommer först eller sist.

Den tidigare frukosten tvingar in oss på en restaurang strax före kl 1200. Magen säger att vi behöver ha lunch. Pastan slinker ner på en fin restaurang som bara tar kontanter. Jag hickar till, eftesom jag nästan alltid betalar med kort. Vi lyckas dock skramla ihop till vår nota så vi slipper diska oss ut. Mätta och belåtna vandrar vi vidare på vår färd.

Platz der Luftbrücke. Tempelhof. Mässan visar sig vara belägen i flera flyghangarer nära staden. Flygplatsen lades ner 2008. Hangarerna blev en fantastisk mässplats (åtminstone för oss som kom tidigt på fredagen).

Mässan var enorm. En så stor mässa har jag inte sett förr. Inte ens i New York, där antalet löpare var ca 47000. Här är det färre löpare, men mässan är avsevärt mycket större. Jösses, så mycket pengar det snurrar i detta maskineri.

Vi hämtar våra nummerlappar och tidtagningschips. Sedan betraktar vi köphysterin och noterar att det finns mängder av marathonlopp världen över. Den 3 augusti 2013 blir det ett ultralopp i Sthlm - 50 km eller 100 km - med Sthlm marathonorganisationen som arrangör. Träning och löpning slår som aldrig förr. Det är fantastiskt att se.

Så vandrar vi i sakta mak mot Fjord hotell Berlin för en stunds vila och reflektion innan magen kräver mat igen.

Efter en stunds vila vandrar vi igen. Potsdamer Platz erbjuder fantastiska byggnader med mängder av resturanger under ett vackert utetak. Prisnivån var för hög så vi vandrar vidare några steg bort, där vi finne en spännande och mycket välbesökt restaurang med humant prisläge. Pastan smiter vant ner i magen med nöjd min.

En god och vänlig dag i en ny stad går mot sitt slut.

20 032 steg får duga för idag.

29 september 2012. Lördag .
Sovmorgon. En lång och fantastisk frukost. Frukostsalen är full av maratonlöpare med anhöriga. Flera är svenskar. Vi talar med bordsgrannarna från västra Sverige. Conny Benjaminsson skall göra sitt första maraton. Hans fru/sambo skall coacha.

Utställningen vid Checkpoint Charlie berättar en del om fasan, liksom glädjen i klokskapens år 1989. Ja, vi lever i en värld med många skeenden. Fasor och lyckliga vändningar går ibland hand i hand. Ibland kommer vändningarna för sent.

Vi hamnar som åskådare till ett långt demonstrationståg, antagligen politiskt. Jag vet inte vilken fråga som avhandlades, men musik, ballonger, flaggor och mängder av människor gav utan oväsen uttryck för sin sak. Det såg ut som om flera olika partier och grupper talade för sin sak, fast i ett och samma led. Det var städat och ordentligt.

Staden har väldigt många speciella byggnader. Här verkar arkitekter med avsevärd mångfald. Man blir glad av att se de fantastiska byggnader som här finns.

Efter långt om länge finner vi ett lunchställe. Sen lunch kommer att ge oss problem att hinna med middagen. Kanske beror det på att vi gjorde frukosten så lång och trivsam.

Staden är knökafull av turister. Detta evenemang är en ordentlig kassako för staden. 40 000 löpare med vänner och medföljande anhöriga besöker stadens alla hörn, äter sig mätta och glada, lyssnar till guider och besöker butiker. Alla hotell gör tummen upp och ler mot de långväga gäster som med glädje hittar hit.

Jag blir glad av solen och värmen, av hus med egna omvårdade gårdar och av ytor mellan husen täckta av regnskyddande tak som ger fantastiska gårdar för restaurangernas utemiljöer. Det ger ett fantastiskt nyttjande av ytorna och mervärden för många. Vi ser turister från olika länder njuta vandrarens steg och vilan i stilla takt. Löpningen får anstå till imorgon.

I Berlin fanns en mängd roliga cyklar. Cykeltaxi, cyklar för 6-8-10 personer, cykelspårvagn (dragen av en cykel), Köpenhamnscyklar med vagn för last fram, en cykel där föraren stod och trampade på pedaler, (som på en gåmaskin som brukar finnas på gymmen), med mera. Jag blir glad av att se varianternas stora fantasi.

Vid Alexanderplatz är folkvimlet stort. Musiken ljuder över ytorna, spårvagnsspåren skär genom torgen, huset växer och förändras och folkhavet njuter. Vi likaså.

Vi ser att klockan närmar sig starttid för inlines marathon. Vi drar oss mot 1-milsplatsen för att betrakta deras framfart. Regnmoln hotar plötsligt, men blåser strax bort. I detta östra Berlin syns inget av det som borde ha varit. Husen har det moderna över sig, även om man ibland kan ana det gamla. Inlinesåkarna passerar i hiskelig fart. Cyklister och gångar korsar vägbanan med liv som insats. Funktionärerna frustreras och det ter sig ytterst vanskligt att passera, men några gör det ändå. Dumdristigt så det förslår.

Vi vandrar vidare genom gator och torg. Förundras och gläds över färd i positiv riktning. Det tyska folket har fått det bra. Vi hoppas att de, var och en, håller med.

På hemväg passerar vi start/målområdet för imorgon. Här sjuder lust och glädje stor idag, när inlinesåkarna gå i mål. Avspärrningarna täcker ett mycket stort område, så vi får vandra långt för att komma hemåt. På vägen finner vi en (usel) middagsrestaurang och vi får i oss en sista bit mat för idag. Nu får det snart vara klart för start.

18 797 steg får vara nog för idag.

Ryggapackning klar. Fötter omvårdade. Nummerlapp klar. Skorna redo. Tidtagningschippet monterat. Kläder framlagda. Ombyte likaså. Så, nu får vi hoppas att allt går bra.
 

Är det fullmånen som gör det svårt att sova - eller är det vårt marathon 
som ligger framför oss?

30 september 2012. Söndag. Berlin Marathon .
Usel sömn. Väckning i ottan. Packning. Frukost 0600. En stillsam vandring upp mot Brandenburger Tor, där start/målområdet var beläget. Vi ser en strid ström människor vandra i samma riktning. Här finns ingen risk att komma fel. Alla vandrar åt samma håll. Lite tysta, med bestämda steg. Vi vandrar mot klädinlämningsområdet. Det finns mängder av tält, numrerade för rätt löpare. Funktionärerna lotsar och leder. De visar kartor och pekar. De vet var alla skall ta vägen. Leif & jag bestämmer mötesplats för vår återträff efter loppet - just där skall vi vänta på varandra sen, annars blir det hopplöst att finna varandra.

Ombyte. Klädinlämning. Det är kallt på morgonen. Vi får en sopsäck att hålla värmen i. Det hjälper en aning och vi vandrar bort till vår startfålla. Toalettköerna är enorma och jag ger upp. Det får bli oblyghet i parken eller bakom ett smalt träd. Det är många som gör likadant. Tjejer och killar står/sitter bredvid varandra, när nöden inte har någon lag.

Vi hittar in i vår fålla. Det är kallt. Det är fullt. Vi hittar inte våra Rånäs4H-kollegor men ser i resultatsammanställningen att Lotta står före oss i starten och Jennie står lite längre bak. Båda är långt före oss i mål. Carolina är skadad, så hon kan tyvärr inte komma till start. Musiken dånar, människorna är lite spattigt gladnervösa men ser ut att må väl. Kl 0900 går starten för eliten. Dessförinnan har rullstolarna startat, och några av dem hamnar mitt i vårt lopp senare. Det är då trångt och trassligt för dem att komma framåt. 

Strax innan start släpps ett hav av gröna ballonger upp i himlen. Vi får vänta några minuter efter 9-slaget innan vår fålla släpps iväg. Trampandet börjar. Vi har 42 km - 42 195 meter - framför oss. Var och en i sin takt och på sitt sätt. Leif och jag korsar startlinjen på var sin sida av vägen, nästan samtidigt. Vi springer inte tillsammans. Vi vill hålla vår egen takt. Vid ca 4 km trampar Leif förbi mig. Vi säger hej och hej då. Sedan ses vi inte mer förrän nästan en timme efter målgång. Vi springer loppet var för sig - totalt 42 195 meter - men på vår sluttid skiljer det bara 1 minut, sånär som på några sekunder. Helt olika lopp och ändå nästan helt lika. Det är förundrande, tycker jag, att resultatet blev så jämnt oss emellan.

Loppet är väl arrangerat. Det finns många vätske- och energidepåer. Vatten, sportdryck, banan, äpple, energigel och te tillför energi i olika mått och vid olika tillfällen. Dessa tillskott behövs verkligen under resans gång. Funktionärerna är många och glada. Tidtagning sker på många ställen efter banan och km-markeringarna är likaledes många och tydliga. Det är ibland trångt längs banan. Publiken pressar på och funktionärerna eller avspärrningarna lyckas inte riktigt hålla dem stången. Det gör att banan smalnar ibland, trots att nästan hela vägbredden borde kunna vara tillgänglig. För orken, eller bristen på ork, har man sig själv att skylla, och kan knappas skyllas på funktionärerna. Å andra sidan är det mer än fyra mil som skall springas, det är ju ändå ganska långt.

När Leif & jag hittat varandra efter loppet, samlat våra krafter, njutit av solen en stund, bytt om och laddat in lite kompletterande energi vandrar vi i sakta mak mot vårt hotell. Det är skönt att gå. Det gör inte ont, även om det går lite långsamt. Vi ältar och njuter. Väl på hotellet njuter vi vidare en stund i den varma duschen, vi byter om och går så småningom ut för att äta middag. På väg mot middagsrestaurangen möter vi vår frukostgranne från igår, Conny Benjaminsson. Han har gjort sitt första maraton och är nöjd och glad. Han har kommit i mål, kan gå, har energi & glädje kvar och han blomstrar i kapp med sin fru/sambo. Man blir riktigt glad av all glädje det åstadkommer att springa maraton. Det är ju inte gjort med en klackspark, precis.

Leif & jag hittar ett matställe och äter middag i lugn och ro med ett fortsatt ältande av det stordåd vi just har gjort. När vi nästan är klara att gå tittar jag mot utgången och där står plötsligt våra Rånäs4H-veteranlöparkollegor. Det är så att man nästan svimmar av märkligheten. Vi är i storstaden Berlin, vi bor långt ifrån varandra och ändå möts vi på samma restaurang utan att ha bestämt möte. Tillfälligheterna är fantastiska. Vi får en trevlig stund tillsammans och gläds åt alla fantastiska upplevelser som skapats under dagen. De är underbara människor, tycker jag.

Fyra veteranlöpare från Rånäs 4H har sprungit Berlin marathon denna dag. Jag tror att alla är nöjda med sin insats.

• Jennie Sandberg 3.28.35. Placering 391 av 7898 damer samt 70.a i K40 - av totalt 1537 i den klassen. 
• Charlotta Frenander 3.19.56. Placering nr 200 av 7898 damer totalt samt 7.a i K50 - av totalt 1007 i den klassen. 
• Anette Grinde Lundeberg 3.37.58. Placering 682 av 7898 damer samt 41.a i K50 - av totalt 1007 i klassen.  
• Leif Hemlin 3.36.52. Placering 7946 av 26451 herrar samt 87.a av totalt 857 i klassen M60.

Totalt antal herrar i resultatlistan 26451 st
Totalt antal damer i resultatlistan 7898 st

Rånäs4H-veteranlöpargänget i Berlin: Lotta, Anette, 
Jennie, Carolina & Leif.

1 oktober 2012. Måndag. 
Sömnen blev lätt, men ändå acceptabel. Lätt, men skön. Vi äter en lååång frukost. Ja, det är ljuvligt att njuta.  Det är många maratonlöpare i matsalen. Några stapplar en aning, någon haltar, någon har medaljen runt halsen och andra syns det på ändå. De ler, så där lite särskilt, när de tittar sig omkring. Vi trivs bland de likasinnade, även om vi inte känner dem alls. Samtalsämnet är givet idag. Vi finner resultatlistan i morgontidningen och frossar också i den. Letar, gläds och förundras. Ja, vi har goda resultat och får vara nöjda.

Endorfinerna känns ännu i kroppen. Vi ältar och ältar steg, ork, människor och depåer. Vi talar med andra som också njuter av endorfinerna som bubblar och ger. Det är som om det är en njutning att ha klarat att springa långt.

Efter frukost går vi ut på en vandringsfärd genom staden. Vi tar en båttur med både öst och väst på programmet. En stor bredd i typen av byggnader kan ses. Något är gammalt, något är ombyggt och väldigt mycket ser nytt ut. Jag imponeras av variationen av byggnadstyper. Den nya stora järnvägsstationen invigdes 2006. Väldigt mycket glas omgärdar den och många övriga byggnader. Lite känsla av storhetsvansinne känns - eller kanske vill de bara njuta av sin vackra frihet och framgång. Ja, det är en vacker stad. Ren, ordentlig, vänlig och tyst. Under guideturen på båten berättas om vad alla hus kostat att bygga. Kanske behöver storslagenheten betonas.

Jag har aldrig haft en längtan att besöka Berlin - men jag kan nu konstatera att jag gärna återvänder. Här finns inga bråkiga eller efterhängsna försäljare. Här är enkel och vänlig ro. Därtill allt det vackra och rena.

Berlin har mängder av kyrkor, museum och utställningar. Vi ser att landet har en plågsam historia. De vill minnas som en möjlihet att skapa bättring i den nya världen. Historiska monument från 1900-talets plågotid syns tydligt. De vårdar historien mycket väl.

Vi möter människor som linkar lite lätt. Man ser att det är många som vandrar långsamt och njuter av stadens alla vackra hörn idag. Det är tydligt att turismen bidrar till stadens kassaplus dessa dagar.

I staden finns t ex guidning per fot, cykel, cykeltaxi, segway, buss eller båt. Vi ser nya grupper med guide hela tiden, som visas kring byggnader, stadsdelar, företeelser, mm. Mängden är imponerande att se.

När dagen går mot kväll njuter vi stilla av ett glas vin och begrundar avslutningen av dagarna i Berlin. Plus & tillförande, är bedömningen av dagarna. Imorgon är det dags att återvända hem igen. Ja, vi har haft goda dagar. Njutit och mått. Hela och friska vänder vi åter hem - glada över nya erfarenheter och nya resultat.

Plus med Berlin för mig har t ex varit:

• jag hade inga positiva förväntingar om en vacker stad. De kom på skam. Jag hade helt fel.
• här fanns mängder av fantastiska byggnader och minnesplatser
• förintelseminnesmärket & checkpoint Charlie gjorde ett djupt intryck
• överallt fanns ett fantastiskt månande av stadens och landets historia
• vänlighet i mängd
• rent och snyggt
• en känsla av att här är det hederligt och en låg brottslighet.

Dagens steg uppgick till 14 673.

2 oktober  2012. Tisdag. Hemfärdsdag.
Uppstigning i ottan. Slutpackning. Frukost. Taxi till flyget. Hem utan krångel. Enkelt & lätt.

Summa summarum kring denna lilla utflykt är mest bara plus.

Nu är frågan. Skall jag anmäla mig till 6-timmarstävlingen i Växjö den 27 oktober 2012, eller är det att gå ett steg för långt.

Anette Grinde
Marathonlöpare

• Mer om maraton i denna blogg. 
• Rånäs 4H 
• Lotta, Jennie & Carolina hade inte samma positiva upplevelse av mässan innan loppet som Leif & jag hade. Leif & jag besökte mässan på fredag strax efter öppning. Då var det inte särskilt mycket folk & vi behövde inte köa alls. Vi fann den bra. De övriga besökte den under lördagen. De fick köa i många timmar och det var väldigt mycket folk på plats.
• Berlin marathons hemsida.
• Fjord hotel Berlin.
• Air Berlin.

Länkar. Knuff - Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Bloggportalen.se.   Knuff om Berlin - marathon - .  Bloggare om endorfiner - Blogger.com.  Berlin Marathon.